Till innehåll på sidan

Regeringens stöd till Syriens nationella armé

Skriftlig fråga 2019/20:176 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-14
Överlämnad
2019-10-14
Anmäld
2019-10-15
Svarsdatum
2019-10-23
Sista svarsdatum
2019-10-23
Besvarad
2019-10-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Många fasas just nu över hur världen har kunnat svika de tappra män och kvinnor som stred mot Islamiska staten i SDF-milisen och som nu bombas sönder och samman av Turkiet med allierade jihadister. Även den svenska regeringen har till slut fördömt Turkiets agerande som man med rätta kallar för ett brott mot folkrätten.

Det fruktansvärda som sker i nordöstra Syrien (Rojava) är dock på intet sätt något nytt. I nordvästra Syrien, Afrinregionen, såg vi också hur turkiska trupper gjorde gemensam sak med jihadister i sin invasion av en förhållandevis fredlig del av det krigsdrabbade Syrien. Även då kom fördömanden från den svenska regeringen och även då sa man sig ”mana till återhållsamhet”, utan att Turkiet fick några som helst repressalier för sina handlingar. Vidare uttalade regeringen att man ”förväntade sig” att Turkiet skulle respektera FN:s säkerhetsrådsresolution 2401 om vapenvila i hela Syrien, trots att vi flera gånger sett att så inte har skett, och Erdoğan regim har kunnat fortsätta att bryta mot internationell rätt.

Vräkningar, mord, kidnappningar och förtryck mot kurder har sedan det turkstödda övertagandet av Afrin blivit en del av vardagen, vilket visar vad som kan vänta i andra kurddominerade områden som Turkiet vill ockupera såsom Rojava, där Erdoğan planerar vad som närmast kan beskrivas som en etnisk rensning. Att styret i Rojava då varit desperat nog att sluta ett avtal med den syriska regimen är därför ingenting konstigt utan i stället något vi kunnat vänta oss.

Det är illa nog att regeringen står handfallen när i huvudsak kurdiska hjältar tillåts slaktas av Turkiet och att det tagit så lång tid innan man slutligen övervägde exempelvis ett vapenembargo. Än värre är att regeringen tillsammans med sju av åtta partier i riksdagen röstade för rådslutsatser som uttrycker stöd till såväl förövarna (den så kallade Syriska nationella armén, SNA) som offren (Syriens demokratiska styrkor, SDF).

SNA är en hårdför islamistisk rebellallians som bildades av den syriska interimsregeringen, som är den gruppering som EU-kretsen och övriga partier ställt sig bakom genom rådslutsatserna. Redan i samband med den turkiska invasionen av Afrin, när den här frågan behandlades, ifrågasatte vi regeringens och övriga partiers ställningstagande, dock med föga resultat. Bara Sverigedemokraterna röstade emot rådslutsatserna, och vi tydliggjorde i stället vår hållning om ett kompakt stöd till SDF och ett avståndstagande från Turkiet med allierade jihadister. Okunskapen inom Regeringskansliet om vad som sker i Syrien är med andra ord ett faktum.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser regeringen och ministern att ändra sitt positiva ställningstagande gentemot den så kallade syriska interimsregeringen mot bakgrund av deras roll i ockupationen av Afrin och Rojava?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:176 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:176 Regeringens stöd till Syriens nationella armé samt 2019/20:181 Rymning av IS-terrorister i Syrien av Markus Wiechel (SD)

Markus Wiechel har frågat mig om regeringen avser att ändra sitt ställningstagande gentemot den så kallade syriska interimsregeringen mot bakgrund av deras roll i ockupationen av Afrin och Rojava, samt vad regeringen avser göra för att förhindra att IS-terrorister släpps ut eller lyckas rymma. Jag avser att besvara dessa frågor i ett sammanhang.

Wiechel hävdar att regeringen och EU uttryckt stöd för den s.k. Syriska Nationella Armén som just nu deltar i Turkiets militära offensiv i nordöstra Syrien. Detta stämmer inte. Av EU:s rådsslutsatser från april 2018 framgår tydligt att EU fortsatt ska verka för att ge människor i oppositionskontrollerade områden en möjlighet att leva ett värdigt liv. I den kontexten var den s.k. syriska interimsregeringen en av många aktörer som EU samarbetade med. Som regeringen tydliggjort för Wiechel vid upprepade tillfällen (2017/18:570 och 2017/18:1349) är de grupper och insatser som EU har stöttat inte väpnade utan civila. Att på denna grund hävda att EU och regeringen stödjer de grupper som nu går Turkiets ärenden i offensiven i nordöstra Syrien är inte sanningsenligt.

Regeringen har vid upprepade tillfällen fördömt den pågående turkiska attacken i nordöstra Syrien: den strider mot folkrätten, gagnar Daesh och leder till stort mänskligt lidande, inte minst för kurderna men också andra minoriteter som assyrier, syrianer och yazidier. Detta fördömande inbegriper naturligtvis även de väpnade grupper som deltar på den turkiska sidan i de pågående stridigheterna, inklusive den s.k. Syriska Nationella Armén.

På EU:s utrikesministermöte 14 oktober enades medlemsstaterna om att både fördöma Turkiets militära offensiv och att vidta kraftfulla åtaganden mot vapenexport till Turkiet – något som Sverige varit pådrivande för. Ytterligare restriktiva åtgärder kan inte uteslutas. Sverige har inte levererat några militära vapensystem till Turkiet i modern tid. De senaste åren har ISP meddelat ett antal avslag rörande export till Turkiet. Den 15 oktober 2019 återkallade ISP samtliga gällande utförseltillstånd rörande försäljning av svensk krigsmateriel till Turkiet. Det innebär att ingen export kan ske.

Efter mer än åtta år av konflikt behöver Syrien och regionen fred och stabilitet, inte ytterligare konflikt. Den enda vägen till hållbar fred i Syrien förblir en FN-ledd politisk lösning i linje med FN:s säkerhetsrådsresolution 2254.

Jag delar oron över rapporter om att människor ska ha kunnat fly från läger med Daesh-medlemmar och anhängare. Det var precis en sådan utveckling som regeringen varnade för redan innan offensiven var ett faktum. Därför står vi sedan länge i mycket nära kontakt med kurdiska företrädare, samtalar löpande med de humanitära organisationer som verkar i lägren, agerar inom den globala koalitionen för att bekämpa Daesh och lyfter frågan i vår dialog med USA och inom EU. Vi har också tydliggjort att ett tungt ansvar vilar på Turkiets axlar.

Stockholm den 23 oktober 2019

Ann Linde –

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.