regeringens löfte till Sollefteå

Skriftlig fråga 2003/04:1432 av Sellén, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-14
Besvarad
2004-07-27
Besvarad
2004-07-28
Svar anmält
2004-09-14
Anmäld
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 juli

Fråga 2003/04:1432

av Birgitta Sellén (c) till statsminister Göran Persson om regeringens löfte till Sollefteå

Vid försvarsuppgörelsen år 1999 så lades det sista regementet ned i Sollefteå. Många personer förlorade därmed sina arbeten. Regeringen lovade då att kompensera Sollefteå med 300 nya statliga jobb och lika många privata. Vi var många i Västernorrlands län som var skeptiska till det löftet, men dåvarande näringsminister Rosengren blev närmast förolämpad över den misstron och sa: "Lyssna nu djävligt noga, har regeringen lovat ersättningsjobb till Sollefteå så kommer vi att hålla det löftet!"

Under åren som gått sedan dess har jag vid upprepade tillfällen ställt både skriftliga och muntliga frågor till regeringen för att få bekräftat att man inte ska svika löftet om ersättningsjobben. Hela tiden har jag fått svaret att regeringen är medveten om sitt löfte och ska fullfölja det. Döm om min förvåning när vi i dag får veta att regeringen anser att de har uppfyllt löftena, trots att det saknas minst 50 statliga jobb. Det har startats flera nya statliga verk sedan 1999 som borde kunna ha placerats i länet.

Under de år som gått sedan nedläggningen av regementet har näringsministern bytts ut och därför ställer jag min fråga till statsministern, som jag anser vara ytterst ansvarig för regeringens löfte till Sollefteå:

Hur förklarar statsministern att regeringen inte fullföljt sitt löfte till Sollefteå om att placera 300 statliga jobb och lika många privata i Sollefteå kommun med omnejd, som kompensation för de förlorade jobben?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1432 besvarad av

den 27 juli

Svar på fråga 2003/04:1432 om regeringens löfte till Sollefteå

Statsrådet Ulrica Messing

Birgitta Sellén har frågat statsministern hur han förklarar att regeringen inte fullföljt sitt löfte till Sollefteå om att placera 300 statliga jobb och lika många privata i Sollefteå kommun med omnejd, som kompensation för de jobb som förlorades vid Försvarsmaktens omvandling 1999/2000.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag ska besvara frågan.

Inledningsvis vill jag påminna om att omställningsarbetet var ett gemensamt projekt mellan s och c och att c, i högsta grad, är både delaktiga och medansvariga i omställningsarbetet.

Det omställningsarbete som genomförts, i bland annat Sollefteå, har på många sätt varit framgångsrikt och lagt en grund för en framtida positiv utveckling. Etablering av både statliga verksamheter och privata företag kräver dock tid att fullbordas, sedan väl beslut tagits.

Genom protokoll vid regeringssammanträde den 1 juli 2004 avslutas formellt utvecklingsprogrammet för kommuner med särskilda omställningsproblem, främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten med mera.

Utvecklingsarbetet i kommunerna går nu in i en ny fas. I den mån ytterligare särskilda insatser är motiverade kommer de att genomföras inom ramen för ordinarie åtgärder. Främst räknar regeringen dock med att den långsiktiga strategiska politiken för att förbättra arbetsmarknadernas funktion och utveckla näringslivet i hela Sverige ska medverka till att alla kommuner får en positiv framtida utveckling. Härutöver har länsarbetsnämnder, länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan ordinarie resurser och befogenheter att möta kriser i samband med strukturomvandlingar och verka för en hållbar tillväxt.

I samtliga län ska även regionala utvecklingsprogram utarbetas. Regeringen har påtalat vikten av att dessa program tar hänsyn till lokala utvecklingsförutsättningar.

Regeringen räknar med att åtgärder inom ramen för det fortsatta utvecklingsarbetet i kommunerna, till exempel i Sollefteå, kan komma att stödjas genom dessa resurser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.