Till innehåll på sidan

Regeringens ansvar för listan över säkra länder

Skriftlig fråga 2020/21:2620 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-22
Överlämnad
2021-04-22
Anmäld
2021-04-23
Svarsdatum
2021-05-05
Sista svarsdatum
2021-05-05
Besvarad
2021-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Regeringen föreslog den 17 december 2020 att införa en förteckning över säkra ursprungsländer. Utifrån denna lista skulle Migrationsverket i sin handläggning kunna genomföra snabba asylutredningar och sedan avslå ansökan som uppenbart ogrundad. Vidare skulle dessa avslag kunna förenas med utvisning med omedelbar verkställighet, vilket potentiellt skulle påskynda handläggningstiden ytterligare.

Sverigedemokraterna välkomnade i sin följdmotion förslaget, men menade att förslaget hade vissa brister. Bland annat framförde vi att det var olämpligt att regeringen helt frånsköt sig ansvaret över denna viktiga förteckning till förmån för Migrationsverket. Detta gäller särskilt i dessa tider då medvetenheten om Sverige ohållbara migrationslagstiftning ökat, också bland vissa regeringspartier. Det är mer angeläget än någonsin att regeringen tar aktivt och tydligt politiskt ansvar för vem som får komma till Sverige och varför. Häri ingår också valet av vilka länder som ska upptas på en nationell förteckning över säkra ursprungsländer. Det är också det normala i EU, och har fungerat väl.

Riksdagen biföll regeringens förslag den 17 mars 2021. Lagändringen träder i kraft den 1 maj 2021. Migrationsverket remitterade den 2 mars ett förslag till lista över säkra länder och väntas inom kort fatta beslut om en slutlig lista. Det står dock utifrån det remitterade förslaget redan nu klart att flera av de mest självklara kandidatländerna, med höga antal asylsökande och extremt låg bifallsgrad, likväl inte kommer återfinnas på listan.

De åtta stater som fanns med på utkastet till listan står tillsammans för blott 6 procent av alla avgjorda ärenden under år 2020. Ett land som Uzbekistan, där 98 procent saknas asylskäl, återfinns inte på listan trots att landet hade fler ärenden än resten av listan tillsammans. Länder som Ukraina och Georgien har bifallsgrader på mindre än 1 procent, och finns inte heller med. 

Alla dessa tre nämnda länder omnämndes specifikt av statsrådet Johansson när lagförslaget presenterades, men saknas alltså. I andra EU-länder, som följer samma lagstiftning, har man gjort en annan bedömning. Storbritannien anser exempelvis Ukraina som säkert, Frankrike anser Georgien säkert, och Tyskland nämner Ghana och Senegal. Hur kan dessa länder göra en annan bedömning än Sverige?

Av den nya lagen framgår att regeringen har möjlighet att själv fatta beslut i dessa frågor, utöver att delegera uppgiften till Migrationsverket. Av regeringens proposition framgick att Migrationsverket alldeles oavsett kommer att stå i kontakt med Utrikesdepartementet kring listan. Det är uppenbart att regeringen har en stor möjlighet att fatta beslut i dessa frågor och göra det bästa för Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Anser ministern att den lista som tagits fram av Migrationsverket motsvarar ministerns förväntningar och Sveriges behov, och om inte, hur tänker ministern agera för att listan ska motsvara ministerns tidigare uttryckta förväntningar?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2620 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/01678 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2620 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD) Regeringens ansvar för listan över säkra länder

Jonas Andersson i Skellefteå har frågat mig om jag anser att den lista som tagits fram av Migrationsverket motsvarar mina förväntningar och Sveriges behov, och om inte, hur jag tänker agera för att listan ska motsvara mina tidigare uttryckta förväntningar.

Frågeställaren syftar på vilka länder som kan komma att tas upp på en förteckning av säkra länder som Migrationsverket håller på att ta fram med anledning av de nya regler om säkra ursprungsländer som började gälla den
1 maj. De nya reglerna är en åtgärd som regeringen har vidtagit för att återigen ge Migrationsverket möjlighet att bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och besluta om avvisning med omedelbar verkställighet om sökanden uppenbart saknar skyddsbehov.

Reglerna om säkra ursprungsländer bygger på ett EU-direktiv som Sverige har att förhålla sig till. Enligt EU-rätten måste en medlemsstat som ska införa regler om säkra ursprungsländer anta en förteckning över sådana länder. Bedömningen av om ett land ska tas upp på en sådan förteckning ska utgå från EU-rättens definition av ett säkert ursprungsland. Det innebär att för att sättas upp på förteckningen ska det vara ett land där det allmänt och genomgående inte förekommer förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling.

Att asylsökande från vissa länder får avslag i hög utsträckning i förhållande till antalet sökande kan vara en relevant faktor att beakta. Men det krävs en grundlig genomgång och helhetsbedömning av situationen i landet i fråga för att avgöra om definitionen av ett säkert ursprungsland är uppfyllt.

Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att besluta om förteckningen eftersom verket som expertmyndighet är bäst lämpad att bedöma vilka länder som uppfyller definitionen av ett säkert ursprungsland. Migrationsverket arbetar redan i dag med landinformation och omvärldsanalyser utifrån ett asylrättsligt perspektiv och tar också fram rättsliga ställningstaganden om specifika länder. Migrationsverket har därmed den kompetens som behövs för att kunna göra den grundliga bedömning som krävs och för att tillgodose rättssäkerhetskraven på kontinuerlig översyn och snabb ändring av förteckningen. Migrationsverkets bedömning av vilka länder som ska tas upp på förteckningen är alltså inget regeringen bör uttala sig om.


Stockholm den 5 maj 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.