regeringens ansvar för den kommunala bredbandssatsningen
Skriftlig fråga 2004/05:1970 av Andrén, Gunnar (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-06-30
- Besvarad
- 2005-07-06
- Besvarad
- 2005-07-14
- Svar anmält
- 2005-09-13
- Anmäld
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1970
av Gunnar Andrén (fp) till statsrådet Ulrica Messing om regeringens ansvar för den kommunala bredbandssatsningenÅr 2001 träffade regeringen, företrädd av dåvarande näringsministern Björn Rosengren (s), och Svenska Kommunförbundet, företrädd av ordföranden Ilmar Reepalu (s), avtal om utbyggnaden av bredband i glesbygd. Överenskommelsen innebar att kommunerna frivilligt åtog sig att etablera IT-infrastruktur för bredband i glesbygd, det vill säga i områden där marknaden av kommersiella skäl inte bygger ut.
I gengäld sänktes kraven på kommunernas medfinansiering från 60 % till 5. Vidare förenklades proceduren kring hanteringen av stödmedlen och projekteringsperioden utsträcktes till 2004, senare förlängd till 2006.
Regeringen meddelade plösligt kring årsskiftet 2004/05 att under 2005 ska inga pengar betalas ut, för att klara statens utgiftstak. Det handlar om senarelagda intäkter för kommunerna om ca 625 miljoner kronor samt ca 110 miljoner kronor i uteblivna EU-strukturfondsmedel, pengar som regeringen nu tagit hand om.
Kommunerna, bundna av avtal, har drabbats av likviditetsminskning jämte ränta på dessa pengar, en i budgetplaneringen för 2005 oförutsedd kommunal utgift.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kommuner som träffat bredbandsavtal enligt överenskommelsen från 2001 ska gå skadeslösa ur bredbandssatsningen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1970 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:1970 om regeringens ansvar för den kommunala bredbandssatsningen
Statsrådet Ulrica Messing
Gunnar Andrén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kommuner som träffat bredbandsavtal ska gå skadeslösa ur bredbandssatsningen.
Frågan är ställd mot bakgrund av beslutet att anslagssparandet från 2004 inte kan användas vid ingången av 2005.
Jag är väl medveten om de konsekvenser den temporära frysningen kan få för alla inblandade parter och då särskilt för berörda kommuner.
Riksdagen har godkänt de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordat, inklusive regeringens bedömning av åtgärder som måste vidtas för att hantera risken för ett överskridande av utgiftstaket. Kommunerna kommer att få sina pengar. Det statsfinansiella läget är avgörande för när, men senast under 2006 kommer pengarna åter att vara tillgängliga.
Kommunerna berörs i olika omfattning av frysningen och konsekvenserna av frysningen påverkas av en rad faktorer. Till exempel när under året betalning till leverantören ska ske och om kommunen behöver låna pengar för att klara utbetalningarna. Med dagens låga räntenivåer är det endast undantagsvis som räntekostnader för sådana lån skulle kunna påverka den kommunala ekonomin.
Det aktuella stödet avser endast en del av statens samlade satsning på bredband till alla delar av Sverige. De stöd som finansieras genom en kreditering på kommunernas skattekonto berörs inte. Detta gäller för stöd till områdesnät, stomnät och till nät i eftersatta områden.
Avslutningsvis vill jag understryka att bredbandsutbyggnaden är ett prioriterat område för regeringen och vi följer utvecklingen inom området mycket noga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.