Rätt för alla elever att välja skola
Skriftlig fråga 2015/16:701 av Marta Obminska (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-27
- Överlämnad
- 2016-01-28
- Anmäld
- 2016-02-02
- Svarsdatum
- 2016-02-03
- Sista svarsdatum
- 2016-02-03
- Besvarad
- 2016-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Det fria skolvalet och friskolesystemet är viktigt. Alla familjer ska ha rätt att göra aktiva och informerade val av förskola och skola. Det ska finnas lättillgänglig och relevant information om alla förskolor och skolor, så att det blir lättare för föräldrar och elever att välja. Det fria skolvalet möjliggör för varje elev och familj att hitta den förskola eller skola och undervisningsform som passar henne eller honom bäst. Valfriheten ska gå hand i hand med hög kvalitet för att ge alla elever likvärdiga möjligheter.
Alliansregeringen införde nya bestämmelser i skollagen (2010:800) som innebär att fristående skolor, förskolor och annan pedagogisk verksamhet har rätt till lika mycket bidrag som kommunala skolor och förskolor enligt kommunens budget (likabehandling). Kommunens ersättning till fristående förskolor och skolor samt annan pedagogisk verksamhet utgörs främst av ett grundbelopp. Tilläggsbelopp är en ersättning för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Fristående förskolor och skolor ska även vara öppna för barn och elever i behov av särskilt stöd. Tyvärr har barn och elever med funktionsnedsättning, som behöver särskilt stöd, i begränsade möjligheter att i praktiken välja skola. Trots mängder av överklaganden har många kommuner bestämt sig för att inte tilldela tilläggsbelopp för de barn och elever som har störst behov i själva utbildningssituationen. Flera fristående förskolor och skolor har slutat att söka tilläggsbelopp för särskilt stöd eftersom det ses som lönlöst. Särskilt små verksamheter har svårt att omfördela resurserna i grundbeloppet. Rätten till utbildning på lika villkor och rätten att välja skola fungerar inte i tillräcklig omfattning för barn och elever med behov av särskilt stöd. Den pågående Skolkostnadsutredningen ser över bestämmelserna om bidrag till fristående skolor.
Min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin är:
Tänker utbildningsministern verka för att elever med ett omfattande behov av särskilt stöd i praktiken ska kunna välja skola oavsett om den är kommunal eller fristående?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:701 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/00353/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:701 av Marta Obminska (M) Rätt för alla elever att välja skola
Marta Obminska har frågat mig om jag tänker verka för att elever med ett omfattande behov av särskilt stöd i praktiken ska kunna välja skola oavsett om den är kommunal eller fristående.
Lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning är fundament i skollagen. Barn och elever i behov av stöd och särskilt stöd har rätt till sådant stöd. En målsättning för regeringen är att alla elever ska uppnå de nationella målen och utveckla sina kunskaper, färdigheter och kompetenser så långt som möjligt. Detta gäller för alla elever, oavsett vilken skola de har valt och oavsett om det är en offentlig eller enskild huvudman för skolan. Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.
Fristående skolor ska på samma sätt som kommunala skolor vara öppna för alla elever, och en elev ska tas emot förutsatt att det finns plats och att det inte medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårig-heter för elevens hemkommun. Om en elev mottagits i en fristående skola har den enskilda huvudmannen rätt till ersättning för utbildnings-kostnaden genom ett bidrag från elevens hemkommun. Bidragssystemet, med ett grundbelopp per elev som beräkningsgrund, är det verktyg genom vilket kommunerna finansierar enskilda huvudmäns utbildning vid fristående skolor. Detta belopp ska normalt täcka de sammantagna kostnaderna för utbildningen av eleverna vid skolan. I grunden är det samma utgångspunkter och principer som används när de fristående skolorna ska ersättas som kommunen använder vid fördelningen till de egna skolorna. Kostnaden för att utreda elevers eventuella behov av särskilt stöd, upprätta åtgärdsprogram samt stöd i form avsärskilt stöd, ingår i grundbeloppet. För elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning ska dock hemkommunen – utöver ett grundbelopp – lämna ett tilläggsbelopp. Hemkommunen är dock inte skyldig att lämna ett tilläggsbelopp, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. I sådana fall är den fristående skolan inte skyldig att ta emot eller ge fortsatt utbildning åt eleven.
Regeringen har föreslagit ett förtydligande av regelverket angående tilläggsbeloppen i lagrådsremissen Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever, som överlämnades till Lagrådet den 26 januari 2016. I lagrådsremissen föreslås ändringar i skollagens bestämmelser om bidrag till enskilda huvudmän för förskolor och skolor i form av tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever. Genom ändringarna förtydligas att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Det kan vidare konstateras att Skolkostnadsutredningen (U 2014:14) kommer att lämna ytterligare förslag i oktober 2016. Utredaren i Skolkostnadsutredningen har bl.a. i uppdrag att överväga och vid behov föreslå ändringar i dagens regler för beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor, med utgångspunkt att säkerställa lika villkor. I uppdraget ingår att särskilt se över behovet av ändrade bestämmelser om ersättning till huvudmän för fristående skolor som är inriktade mot utbildning för elever i behov av särskilt stöd eller utbildning som är anpassad för vissa elever (s.k. resursskolor).
Stockholm den 3 februari 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.