Radikalisering och rekrytering till extrema organisationer
Skriftlig fråga 2019/20:1855 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-22
- Överlämnad
- 2020-07-24
- Sista svarsdatum
- 2020-08-07
- Svarsdatum
- 2020-08-19
- Besvarad
- 2020-08-19
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fokus på kunskap måste vara skolans primära uppgift. Den muslimska friskolan Römosseskolan i Göteborg utvidgar i höst sin verksamhet trots att tillståndet gått ut. Det har framkommit att skolan bedrivit könsuppdelad undervisning i flera ämnen, samt att flickor med menstruation inte varit välkomna till lektionerna. Enligt Säkerhetspolisen finns risk att eleverna på skolan kan utsättas för radikalisering och rekrytering till miljöer som accepterar våld eller grov brottslighet som metod för politisk förändring.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att dessa skolelever och andra elever i Sverige inte utsätts för radikalisering och rekrytering till extrema organisationer?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1855 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2019/20:1855 av Alexandra Anstrell (M)
Radikalisering och rekrytering till extrema organisationer
Alexandra Anstrell har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att skolelever i den muslimska friskolan Römosseskolan i Göteborg och andra elever i Sverige inte utsätts för radikalisering och rekrytering till extrema organisationer.
Extremism och radikalisering hör inte hemma i förskolor och skolor. Säkerhetspolisen framhåller i rapporter att personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet och nyckelpersoner när det gäller att radikalisera unga människor har fått driva förskolor och skolor i landet. Extremism, religiös påverkan eller brister i utbildningen kan aldrig accepteras.
Alla som bedriver utbildning inom skolväsendet måste följa de bestämmelser som finns i skolförfattningarna. Skolan har ett demokratiskt uppdrag. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen (2010:800) och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Jämställdhet är ett av de grundläggande värden som ingår i skolans värdegrund. I enlighet med det jämställdhetspolitiska delmålet om en jämställd utbildning har regeringen beslutat om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna. Läroplansförändringarna gäller de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet och trädde i kraft den 1 juli 2018. Ändringarna innebär bl.a. att utbildningen och undervisningen ska organiseras och genomföras så att barn och elever möts oavsett könstillhörighet. Regeringen har också gett Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (dir. 2018:33). Utredningens uppdrag ska slutredovisas den 28 februari 2021 (dir. 2020:18).
Regeringen har vidare inrättat ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, inom Brottsförebyggande rådet. Centret ska stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och personal inom skolväsendet är en målgrupp för verksamheten. Vidare har Statens skolverk på regeringens uppdrag utrett vilken roll skolväsendet har i arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolverket gör liksom Unesco och Europarådet bedömningen att skolans främsta roll är att stärka elever i kritisk reflektion och källkritik för att de ska stå emot våldsbejakande budskap, konspirationsteorier och falska nyheter. Dessutom ska anställda i skolan anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialnämnden. Radikalisering och koppling till extremism kan utgöra skäl att anmäla oro. Det är sedan socialtjänsten som har uppdraget att, om det behövs, utreda misstanken och stödja.
Statens skolinspektion kan som tillsynsmyndighet vidta en rad olika åtgärder när skolor inte följer gällande bestämmelser. Det första steget är ofta ett föreläggande om att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna i verksamheten. Redan i dag får Skolinspektionen enligt skollagen även återkalla ett godkännande av en enskild som huvudman för en fristående skola om ett föreläggande inte har följts och missförhållandet är allvarligt.
Den 1 januari 2019 trädde nya bestämmelser i skollagen om lämplighets-prövning för ägar- och ledningskretsen för enskilda skolhuvudmän i kraft. Bestämmelserna säkerställer att den som äger eller leder en skola inte bara har tillräckliga resurser, erfarenheter och kunskaper, utan även är laglydig, benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna och i övrigt lämplig för uppgiften. Skolinspektionen kan vid sin prövning inhämta uppgifter från bl.a. Polismyndigheten, Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket.
Betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64) innehåller förslag om att ägar- och ledningsprövningen av enskilda skolhuvudmän ska kompletteras med en prövning mot särskilda demokrativillkor. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Vidare utreder Utbildningsdepartementet hur Skolinspektionen snabbare än i dag ska kunna återkalla ett tillstånd för en enskild huvudman för en fristående skola, alternativt besluta om statliga åtgärder för rättelser avseende en kommunal skola, i det fall skolan återkommande uppvisar brister i verksamheten som är allvarliga.
Regeringen är inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder som behövs för att säkerställa att alla elever får en trygg och bra utbildning i våra skolor.
Stockholm den 19 augusti 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.