Propositionen om ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Skriftlig fråga 2015/16:1384 av Marta Obminska (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Under regeringssammanträdet den 26 maj 2016 fattade regeringen beslut om propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2015/16:176).

Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ansvarar landstingen i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs och Jämtlands län samt Gotlands kommun för insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I propositionen föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar ändras så att lagen även omfattar dessa län. Förslaget innebär också att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige fortfarande användas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Efter behandling i riksdagen röstar riksdagens ledamöter om propositionen. För att lagförslaget ska bli verklighet måste en majoritet av ledamöterna i riksdagen rösta för det.

Trots detta hade Finansdepartementet redan i mitten av april kallat de eventuellt berörda länsstyrelserna till möte i början på maj månad. Mötet hade som syfte att gå igenom den fortsatta processen och tidsplanen med anledning av verksamhetsövergång (uppgifter som ska flyttas över, behandling av personal med flera finansieringskällor och uppgifter inför regleringsbrev för år 2017) och ändrad ansvarsfördelning i länen. Länsstyrelserna fick ”verkställandebeslut”. Regeringskansliet vill att länsstyrelserna ska förhandla med regionförbunden/landstingen om hur statens pengar på området ska fördelas. Om de inte blir överens så fördelas 95 procent till landstingen och 5 procent till länsstyrelserna. Allt detta skedde alltså trots att propositionen varken har blivit behandlad eller bifallen av riksdagen.

Därutöver fick inte länsstyrelserna tydliga svar vad gäller hanteringen av gamla, fortfarande öppna ärenden om regional utveckling. Ska de lämnas över till landstingen eller inte? Denna fråga är mycket viktig för om inte den avgörs så kommer länsstyrelserna i värsta fall att  stå med många öppna ärenden, men utan personal.

Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:

 Varför ägde ovannämnda möte och fördelningen av ovanstående uppgifter rum före riksdagens beslut om propositionen och hur förhåller sig detta till de demokratiska och konstitutionella spelreglerna i vårt land?