privatvården
Skriftlig fråga 1997/98:680 av Lindblad, Gullan (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-29
- Anmäld
- 1998-05-04
- Besvarad
- 1998-05-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ovissheten om privatvårdens framtid är stor hos Sveriges privatläkare, sjukgymnaster och deras patienter.
Utredningen av den s.k. samverkansdelegationen, Klara spelregler, har varit ute på remiss. I utredningsbetänkandet finns några förslag som är positiva för privatvårdens del, t.ex. livslång etableringsrätt och slopande av remisskraven. Delegationen har dessutom ansett att 25 % av all öppenvård bör konkurrensupphandlas, vilket skulle vara ett steg på vägen till en mer marknadsanpassad hälso- och sjukvård.
Socialministern har i vissa sammanhang uttalat sig positivt om privatvården och alternativa verksamhetsformer. Av vissa uttalanden kunde man förledas tro att ett nytänkande är på gång inom regeringen och de socialdemokratiskt styrda landstingen. Vid mina besök ute i vården har det emellertid klart framgått att landstingen kraftigt värnar om sin egen monopolställning och vägrar upphandla tjänster eller skriva avtal med privata vårdgivare. Hellre än att upphandla billigare privata alternativ av privata specialistläkare - t.o.m. av stiftelsedrivna sjukhus och rehabiliteringshem - driver landstingen egna verksamheter och de privata vårdalternativen tvingas minska sin verksamhet eller lägga ned den. Det är de sjuka som blir lidande. Landstingens förfarande i verkligheten stämmer inte alls med de uttalanden som gjorts av socialministern.
Vilka åtgärder har socialministern vidtagit eller ämnar vidta för att öka människors valmöjlighet mellan offentlig och privat vård, bredda nytänkande och alternativa verksamhetsformer?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:680 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
Gullan Lindblad har frågat mig om vilka åtgärder jag vidtagit eller ämnar vidta för att öka människors valmöjligheter mellan offentlig och privat vård, bredda nytänkande och verka för alternativa verksamhetsformer. Frågan är bl.a. ställd mot bakgrund av Samverkansdelegationens slutbetänkande Klara spelregler och vissa av de förslag som framförs där.
När det gäller Samverkansdelegationens slutbetänkande Klara spelregler och de förslag som framförs där, så har detta nyligen varit ute på remiss och en remissammanställning kommer att göras inom kort. Innan jag tar ställning till delegationens förslag vill jag givetvis först ta del av remissammanställningen. Om remissammanställningen visar att åtgärder bör vidtas är regeringen självklart beredd att överväga sådana.
Vi har en jämförelsevis kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Det finns därför enligt min mening ingen anledning att ifrågasätta det svenska sjukvårdssystemets grundvalar, dvs. att vi har en gemensam finansiering skattevägen, att sjukvården är demokratiskt styrd, att resurserna fördelas efter behov, att vården finns över hela landet och att det finns ett regionalt och lokalt inflytande.
Detta innebär dock inte att all hälso- och sjukvård måste vara offentligt producerad. Jag anser att det bör finnas alternativ till den offentligt drivna hälso- och sjukvården, eftersom detta främjar utvecklingen av vården. Jag tror dock inte att det är antalet privata vårdgivare som är av avgörande betydelse utan snarare det faktum att det finns alternativ till den offentligt drivna hälso- och sjukvården, dvs. att det inte råder en monopolsituation. Vi har heller inte en monopolsituation. Privata läkare svarar i dag för ca 25 % av samtliga läkarbesök och privata sjukgymnaster för ca 58 % av sjukgymnastbesöken. Det finns dock stora variationer mellan landstingen. Vissa landsting har betydligt större andel privat vård och andra betydligt mindre. Av den anledningen har jag vid ett flertal tillfällen uttalat att landstingen bör inta en positiv hållning till privata vårdgivare och ge dem rimliga möjligheter att utvecklas. Men det är även viktigt att de privata vårdgivarna inser och accepterar att en ökad trygghet och ett större utrymme i det samlade vårdutbudet kräver anpassning från deras sida.
I syfte att förbättra samverkan mellan offentlig och privat vård på lokal nivå har regeringen verkat för att lokala samverkansorgan inrättats inom varje landsting. Enligt de signaler jag har fått har det på många håll genererat positiva effekter. Jag tror att landstingen generellt sett har börjat inta en större öppenhet mot alternativa driftsformer.
Jag vill också erinra om det resurstillskott som nu successivt tillförs kommuner och landsting under en femårsperiod. Detta resurstillskott bör kunna lindra den ansträngda ekonomiska situation som råder inom många landsting och som på vissa håll angetts som en av orsakerna till att det varit svårt att teckna nya vårdavtal med privata vårdgivare.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.