Politiska flyktingar från Iran

Skriftlig fråga 2009/10:946 av Kakabaveh, Amineh (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2010-06-24
Anmäld: 2010-06-28
Besvarad: 2010-06-30
Svar anmält: 2010-07-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 juni

Fråga

2009/10:946 Politiska flyktingar från Iran

av Amineh Kakabaveh (v)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Den islamiska regimen i Iran visade vid presidentvalet 2009 sitt rätta ansikte för hela världen då man genom att avrätta politiska fångar, varav flera kurder, försökte skrämma folk till tystnad. I dagsläget är minst 17 kurdiska politiska fångar dömda till döden och risken är överhängande att de kommer att hängas för att sprida skrämselpropaganda. Trots rådande omständigheter förvägras asylsökande iranska medborgare som har varit politiskt aktiva, särskilt kurder, uppehållstillstånd och riskerar att utvisas till Iran. Detta finner jag ytterst olämpligt. Många som söker asyl i Sverige har varit aktiva i olika organisationer som är förbjudna i Iran, men trots uppenbara skyddsbehov har deras asylansökan avslagits och flera har fått utvisningsbeslut. Många av dessa asylsökande har fått flyktingstatus av UNHCR i Turkiet och/eller i Irak. På grund av FN:s sanktioner mot Irak upphörde UNHCR:s verksamhet i norra Irak och en skoningslös jakt på iranska dissidenter som organiserats av Irans säkerhetstjänst tvingade många flyktingar att fly till Turkiet. Väl där kunde de få flyktingstatus av UNHCR. Den turkiska regeringens vägran att ge utresetillstånd till flyktingar från norra Irak och EU-ländernas ovilja att ta emot dem innebär att många flyktingar blir strandsatta i Turkiet för att genomleva en period av svåra levnadsförhållanden utan några som helst rättigheter. UNHCR i Irak och Turkiet förklarar dessa människor som flyktingar, enligt Genèvekonventionens 13:e artikel. I enlighet med tortyrkonventionens artikel 3 och Europakonventionens artikel 3 får dessa flyktingar inte utvisas eftersom det finns uppenbar risk för förföljelse, tortyr och avrättning. Jag vill fråga statsrådet Tobias Billström:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att både flyktingar med FN-status och politiska flyktingar som är förföljda ska kunna få asyl i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:946 besvarad av Statsrådet Tobias Billström

den 30 juni

Svar på fråga

2009/10:946 Politiska flyktingar från Iran

Statsrådet Tobias Billström

Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att både flyktingar med FN-status och politiska flyktingar som är förföljda ska kunna få asyl i Sverige.

Personer som tagit sig till Sverige och behöver skydd här kan få detta i enlighet med utlänningslagen. Migrationsverket och, vid överprövning, migrationsdomstolen fattar beslut utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det skydd som ges enligt utlänningslagen uppfyller väl kriterierna i FN:s flyktingkonvention och EU:s skyddsgrundsdirektiv. Den svenska flyktingrätten är emellertid mer långtgående än så. Detta framgår inte minst av att en stor del av de asylsökande som får skydd i Sverige får detta på grund av rent nationella bestämmelser, som går utöver våra internationella åtaganden.

Den nuvarande instans- och processordningen, med möjlighet till överprövning i förvaltningsdomstol, gäller sedan den 31 mars 2006 och tillkom i stor parlamentarisk enighet. Enligt min uppfattning svarar den mot höga krav på rättssäkerhet. Jag baserar mig här bland annat på den utvärdering som gjorts av Utvärderingsutredningen (SOU 2009:56).

För skyddsbehövande utanför Sverige, som behöver få en stadigvarande lösning på sin situation och inte kan få detta vare sig i hemlandet eller i vistelselandet, kan FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) försöka få till stånd vidarebosättning i tredjeland. Gäller det Sverige gör UNHCR en framställning hos Migrationsverket. Myndigheten fattar beslut i varje enskilt fall enligt utlänningslagen och regeringsbeslutet om vidarebosättning för det aktuella året. Inte endast flyktingar enligt flyktingkonventionen kan vidarebosättas i Sverige utan även andra skyddsbehövande.

Sverige har sedan många år en kvot för vidarebosättning. Omfattningen av insatserna bestäms årligen genom riksdagens beslut om medelstilldelningen. För år 2010 har medel motsvarande 1 900 platser anslagits.

Ovanstående ordning för skyddsbehövande såväl inom som utanför Sverige omfattar givetvis även personer från Iran.

Mycket stora insatser görs alltså av Sverige i de avseenden Amineh Kakabavehs fråga gäller. Vad gäller vidarebosättning under 2011 avser regeringen att lämna förslag till medelstilldelning i årets budgetproposition. Jag ser inte anledning att nu ta initiativ till åtgärder.