Polisens informatörsverksamhet
Skriftlig fråga 2010/11:127 av Olsson, Lena (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-12-01
- Anmäld
- 2010-12-01
- Besvarad
- 2010-12-08
- Svar anmält
- 2010-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 december
Fråga
2010/11:127 Polisens informatörsverksamhet
av Lena Olsson (V)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Nyligen hölls en hearing vid Stockholms universitet om polisens verksamhet gällande informatörer, infiltratörer och brottsprovokation. I hearingen medverkade exempelvis advokater, åklagare och journalister. En allmän uppfattning under hearingen var att informatörsverksamheten behöver uppmärksammas mer och diskuteras på bland annat politisk nivå.
Informatörsverksamheten innebär att polisen skaffar sig kontakter inom kriminella grupperingar för att skaffa sig informationskanaler. Självklart utsätts informatörerna då för stora risker. Det görs också gällande att man, för att skydda metoderna och de inblandade personerna, förvanskar bevisning i rättegångar, vilket är något som självklart inte borde få förekomma i en rättsstat.
Att polisen kan ha nytta av att använda sig av informatörer är inte konstigt. Det som är konstigt är att detta inte är lagreglerat med tanke på de stora risker som uppstår och de oklarheter som råder när uppgifter sedan behövs i utredningar och rättegångar.
Min fråga till justitieministern är:
Avser justitieministern att vidta åtgärder för att utreda möjligheten att lagreglera polisens informatörsverksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:127 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2010/11:127 Polisens informatörsverksamhet
Justitieminister Beatrice Ask
Lena Olsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att utreda möjligheten att lagreglera polisens informatörsverksamhet.
Informatörer kan under vissa förutsättningar användas för att lämna information och upplysningar om brott eller brottslingar till polisen. Verksamheten är i dag reglerad i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, som innehåller bestämmelser bland annat om hur verksamheten ska gå till, om kontroll, dokumentation och riskanalys.
Med hänsyn till informatörens säkerhet kan svårigheter uppkomma då bevisning ska presenteras i domstol. Insynsutredningen har därför haft i uppdrag att överväga i vilken utsträckning den misstänktes rätt till insyn vid slutdelgivningen bör vara begränsad i fråga om uppgifter om identiteten på informatörer och andra källor som åklagaren inte avser att åberopa vid en kommande rättegång. Utredningen har bland annat föreslagit införande av ett frågeförbud avseende sekretesskyddad uppgift som kan röja en informatörs eller annan uppgiftslämnares identitet. Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.
Den pågående Polismetodutredningen har i uppdrag att överväga vissa frågor angående polisens dolda spanings- och utredningsverksamhet. Utredningen ska bland annat överväga behovet av lagregler som ger polisen bättre möjligheter att infiltrera kriminella grupper och som samtidigt klarlägger förutsättningarna för infiltrationsoperationer. Därvid ska utredningen också överväga i vilken utsträckning polisen i sådana operationer bör kunna ta hjälp av enskilda privatpersoner. Utredningen ska i sina överväganden beakta bland annat de risker från rättssäkerhets- och integritetsskyddsperspektiv som sådana åtgärder kan medföra och behovet av förhands- eller efterhandskontroll av åtgärderna. Utredningen ska redovisa sitt betänkande vid årsskiftet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.