Personer med autism som hamnar i fattigdom
Skriftlig fråga 2019/20:837 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-29
- Överlämnad
- 2020-01-30
- Anmäld
- 2020-01-31
- Svarsdatum
- 2020-02-05
- Sista svarsdatum
- 2020-02-05
- Besvarad
- 2020-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Personer med autism har i genomsnitt 2 657 kronor över per månad när hyran är betald, visar en LSS-enkät från Autism- och Aspergerförbundet. Det ska jämföras med existensminimum, som ligger på 4 923 kronor. LSS-enkäten undersöker villkoren för personer med autism som har stödinsatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
År 2008 föreslog regeringens LSS-kommitté att man skulle utreda om personer med funktionsnedsättning har merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. I januari i år presenterades LSS-utredningen utan några som helst ambitioner att ta fram fakta i frågan. Att inte ha merkostnader är en viktig funktionsrättsprincip, men i praktiken gäller inte den principen för de ca 27 000 personer som har en LSS-bostad.
Personer med autism och deras anhöriga vittnar om att den ekonomiska situationen för många med autism är ohållbar. I dag lever alltså många med autism i fattigdom, och detta är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Alla måste garanteras en ekonomisk nivå som ger möjlighet till goda levnadsvillkor. Regeringen måste höja aktivitets- och sjukersättningen till en rimlig nivå och återställa skyddsparagrafen (§ 19) i LSS, som säkerställer att personer med funktionsnedsättningar kan leva på samma villkor som andra.
I dag saknas ett helhetsansvar för den enskilda individens ekonomiska situation, och det är något som Sveriges socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi måste rätta till. Efter en granskning av SVT har ministern visserligen öppnat för att ändra lagen kring aktivitets- och sjukersättningen, men än har vi inte sett något hända. Det är viktigt att regeringen snabbt tar initiativ för att motverka den fattigdom som i dag är en bister verklighet för många som har behov av LSS-insatser och som har sin inkomst från aktivitets- eller sjukersättning.
Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är:
Hur tänker statsrådet agera för att personer med autism inte ska hamna i fattigdom?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:837 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2019/20:837 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Personer med autism som hamnar i fattigdom
Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig hur jag tänker agera för att personer med autism inte ska hamna i fattigdom.
Av regeringens proposition Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188) framgår att insatser med beslut om boende är av central betydelse för personer med funktionsnedsättning. I propositionen anges att frågan om hur enskilda som fått insatsen gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS ska undgå att få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning bör ses över. Den fortsatta beredningen av denna fråga övervägs vidare.
De som är långvarigt sjuka och inte kan jobba har länge halkat efter ekonomiskt. Regeringen har därför stärkt den ekonomiska tryggheten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning genom höjt bostadstillägg, sänkt skatt och höjd garantiersättning.
Sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning har höjts i två steg under förra mandatperioden med sammanlagt 0,13 prisbasbelopp vilket motsvarar drygt 6 000 kr per år. Den inkomstrelaterade ersättningen har höjts från 64% till 64,7% av antagandeinkomsten. Skatten har sänkts för personer med sjuk- och aktivitetsersättning från 1 januari 2018. Den som har sjuk- eller aktivitetsersättning och har kostnader för sitt boende kan ha rätt till bostadstillägg. Bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget har höjts från 1 januari 2018 genom att taket för maximal bostadskostnad som ersätts höjdes från 5 000 till 5 600 kr per månad samt att en andel av bostadskostnaden som ersätts under 5 000 kr höjdes. Vidare höjdes den skäliga levnadsnivån inom det särskilda bostadstillägget.
För mig är det självklart att sjukförsäkringen ska ge trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Det gläder mig att frågeställaren delar mitt engagemang i detta.
Stockholm den 5 februari 2020
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.