Öppnande av det svenska Stasiarkivet

Skriftlig fråga 2010/11:321 av Oscarsson, Mikael (KD)

den 22 februari

Fråga

2010/11:321 Öppnande av det svenska Stasiarkivet

av Mikael Oscarsson (KD)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

I samband med DDR:s undergång kom amerikanska underrättelsetjänsten CIA över östtyska register om kontrakterade Stasispioner runt om i världen. Fortfarande finns ett omfattande arkivmaterial i Berlin, men material överlämnades också till de länder där de östtyska spionerna hade opererat under kalla kriget. I Sveriges fall fanns även svenskar som hade samarbetat med Stasi i materialet. Enligt uppgift ska Sveriges regering redan 1990 ha tagit emot en omfattande lista med ”kultur- och mediepersonligheter” som var upptagna som medlöpare eller kollaboratörer i Stasis register.

Det svenska Stasiarkivet har länge hållits hemligstämplat av Säpo. Europaparlamentet har dock antagit en resolution om att arkiven bör öppnas för forskning, och genom en regeringsdom under 2010 har professor Birgitta Almgren kunnat inleda forskning på det svenska materialet. Detta sker inom ramen för ett projekt vid Södertörn om hur diktaturer kan infiltrera ett öppet samhälle som Sveriges. Att på så sätt blotta totalitära idéer och strukturer är viktigt inför framtiden och för att vi ska kunna göra upp med vårt förflutna.

Enligt uppgift ska dock professor Almgren ha förbjudits att, med hot om fängelse, avslöja namnen på de namngivna svenskar som samarbetade med Stasi. Så mycket har dock avslöjats som att det främst rörde sig om ”unga idealister” inom näringsliv, medier och akademi – med möjligheter att en dag bli tunga svenska makthavare. Även politik och rättsväsen var berört.

Sverige behöver alltjämt göra upp med sin historia från det kalla krigets dagar. Vi får inte sopa problematiska relationer till totalitära diktaturer och ideologier under mattan.

Mot denna bakgrund vill jag fråga vad statsrådet avser att vidta för åtgärder för att fullt ut öppna det svenska Stasiarkivet.