Omarrondering
Skriftlig fråga 2020/21:1636 av Patrik Engström (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-04
- Överlämnad
- 2021-02-04
- Anmäld
- 2021-02-05
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
I regeringens budget för 2021 utökas de permanenta statliga medlen för att öka omarronderingen av ägosplittrad jord- och skogsbruksmark, framför allt i Dalarnas län. År 2021 får anslaget ett tillskott om 10 miljoner kronor, och 2022 och framåt får det ett årligt tillskott om 20 miljoner kronor, vilket är mycket positivt.
En omarrondering är till många delar oviss, då man som markägare vet vad man har men inte vad man får. En sådan förrättning är också tvingande för alla om villkoren uppfylls. Faktorer som i tidigare omarronderingsförrättningar har varit förutsägbara har numera blivit osäkra, vilket försvårar väsentligt för markägarna.
Förrättningskostnaden fördelas i dag mellan staten och markägarna. I tidigare prissättningsmodell använde Lantmäteriet en fast hektarkostnad beroende på markslag, vilket innebar att såväl länsstyrelsen som markägarna visste kostnaden redan när förrättningen inleddes. Numera debiterar Lantmäteriet i stället på löpande räkning.
Under förarbetet har markägarna signalerat att de inte kan besluta om huruvida de vill ansöka om en omarrondering om de inte vet kostnaden i förväg. Länsstyrelsen har i varje förarbete beställt uppgifter från Lantmäteriet om markägarnas förrättningskostnad och fått en preliminär kostnadsuppskattning för hela omarronderingsförrättningen. Lantmäteriet har varit tydligt med att kostnaden kan bli både högre och lägre. Min uppfattning är att förrättningskostnaden behöver vara förutsägbar såväl för markägarna som för de statliga myndigheterna.
För att på bästa sätt svara upp mot regeringens önskan om ökad takt i arbetet med omarrondering behöver alltså osäkerheten runt kostnaderna få en konstruktiv lösning med markägarnas bästa för ögonen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Vad avser statsrådet att göra för att försäkra sig om att regeringens önskan om ökad takt i arbetet med omarrondering blir verklighet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1636 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på fråga 2020/21:1636 av Patrik Engström (S)
Omarrondering
Patrik Engström har frågat statsrådet Per Bolund vad han avser att göra för att försäkra sig om att regeringens önskan om ökad takt i arbetet med omarrondering blir verklighet.
Frågan har överlämnats till mig.
En omarrondering är en stor och omfattande juridisk process som typiskt sett berör stora markområden, många markägare och tar ett antal år att genomföra. Exakt hur stor och omfattande denna process blir i varje enskilt fall beror på flera faktorer, bland annat i vilken grad berörda markägare är överens och vilket förarbete som genomförts innan processen påbörjas. Det är dock viktigt att påtala att processen är nödvändig för att upprätthålla ett tryggt ägande av mark och ett fastighetsregister där informationen är av god kvalitet, som i sin tur är en viktig förutsättning för en fungerande samhällsekonomi.
En ansökan om omarrondering prövas av Lantmäteriet, som är skyldiga att ta betalt för arbetet de lägger ner på att handlägga ärendet. Huvudregeln är att avgifterna beräknas utifrån hur lång tid som behövs för handläggningen. Denna skyldighet gäller för omarrondering likväl som för alla andra fastighetsbildningsärenden. Det ekonomiska målet för Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet är full kostnadstäckning. I ärenden som är mindre komplicerade och därmed mer förutsägbara är det ofta möjligt att erbjuda ett fast pris eller en avgift med ett fast belopp. Omarronderingsärenden berör dock väldigt många markägare, vilket innebär att det i regel inte är möjligt för alla att vara överens om hur ärendet ska genomföras. Handläggningen av dessa ärenden består av ett komplext juridiskt och mätningstekniskt arbete tillsammans med omfattande värdering och processledning. Precis som Patrik Engström påpekar är utgången i dessa ärenden inte heller given på förhand. Av dessa skäl är det ofta inte möjligt att lämna fasta priser för dessa ärenden.
De medel som regeringen tillfört för att öka takten i omarronderingen ska bidra till att stödja och samordna fastighetsägarna för att omarronderingen ska kunna genomföras på ett så effektivt sätt som möjligt. Lantmäteriet bedriver samtidigt en kontinuerlig översyn och förenkling av dels handläggningsrutinerna, dels vilka moment som ska innefattas i en omarrondering. Regeringen arbetar därutöver för en digital samhällsbyggnadsprocess, vilket fastighetsbildningen är en viktig del av. Med fortsatt teknisk utveckling, nyttjande av digital teknik och ytterligare rationaliseringar av processen kan handläggningstiden, och därmed kostnaderna, för alla fastighetsbildningsärenden minska.
Stockholm den 17 februari 2021
Märta Stenevi
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.