Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökande varsel

Skriftlig fråga 2001/02:1009 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-09
Anmäld
2002-04-16
Besvarad
2002-04-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 april

Fråga 2001/02:1009

 av Margareta Cederfelt (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om ökande varsel

Antalet varsel ökar i Sverige. Mycket av detta är en konsekvens av den ekonomiska politik som förs. Företag flyttar utomlands, exempelvis Continental i Gislaved.

Det finns studier som visar att kvinnor drabbas hårdare av varsel än män. Varslen för kvinnor verkställs i högre grad än för män. Kvinnor har svårare att hitta nya arbetstillfällen än män.

Kortfattat går det att säga att kvinnor drabbas hårdare än män när företag avvecklar verksamhet.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till jämställdhetsministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att företagsklimatet inte ska missgynna kvinnor vid varsel och hot om uppsägning?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1009 besvarad av

den 16 april

Svar på fråga 2001/02:1009 om ökande varsel

Näringsminister Björn Rosengren

Arbetet inom regeringen är fördelat så, att det är jag som ska besvara frågan.

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att företagsklimatet inte ska missgynna kvinnor vid varsel och hot om uppsägning.

Jag utgår ifrån att den studie Cederfelt hänvisar till i sin fråga är en nyligen publicerad doktorsavhandling av Ann-Christin Jans. Cederfelt menar, med studien som utgångspunkt, att varsel drabbar kvinnor hårdare än män.

Enligt Arbetsmarknadsverkets, AMS, statistik varslades under 2001 68 610 personer om uppsägning. Av dessa var endast 19,6 % kvinnor. Det första kvartalet i år varslades 15 312 personer. Av dessa var 22 % kvinnor. Även om AMS varselstatistik är osäker på grund av att företagen ofta inte redovisar varseltalen könsuppdelat, kan vi konstatera att varsel drabbat kvinnor i betydligt mindre utsträckning än män.

Jans studie visar att lika många kvinnor som män lyckas få ett nytt jobb direkt efter uppsägningen, däremot har de kvinnor som varit arbetslösa länge svårare att komma tillbaka i arbete. Här har arbetsmarknadspolitiken en viktig roll att spela. När det gäller placeringar i arbetsmarknadspolitiska program är kvinnor överrepresenterade, dvs. relativt sett fler kvinnor än män är i ett program.

När en arbetsgivare är tvungen att varsla personal om uppsägning är det mycket viktigt att denne medverkar och tar ett ansvar för att de som varslats får goda möjligheter att gå vidare i annan verksamhet. Även samhället måste medverka till att begränsa de negativa följderna.

AMS har fått i uppdrag att tillsätta en operativ grupp för att möta varsel på orter som drabbas hårt. Uppgiften är att snabbt och effektivt se till att det finns tillräckligt med personal och programresurser på arbetsförmedlingarna på de orter om berörs av stora varsel. Gruppen ska också se till att de arbetsmarknadspolitiska insatserna samverkar med de näringspolitiska, regionalpolitiska och utbildningspolitiska insatserna för att få nya arbetstillfällen till drabbade orter.

Regeringen har tillsatt en utredare med uppdrag att finna former för omställningsavtal som syftar till att underlätta omställningen för både manliga och kvinnliga arbetstagare vid omstruktureringar av verksamheter som täcker hela arbetsmarknaden. Utredningen kommer att vara klar i slutet av juni i år.

Regeringen har vidare gett Arbetslivsinstitutet i uppdrag att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen i vissa avseenden. Uppdraget syftar till att se över lagstiftningen så att den uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda inom ramen för en flexibel och effektiv arbetsmarknad. Uppdragen ska redovisas senast den 31 oktober 2002.

Kunskapen om vilken utsträckning varsel leder till arbetslöshet måste också förbättras. AMS har fått regeringens uppdrag att tillsammans med SCB konstruera ett uppföljningssystem för varsel. Systemet ska kunna redovisa hur många varsel som faktiskt verkställs, hur många av varslen som leder till arbetslöshet samt vilka insatser som gjorts av Arbetsmarknadsverket. Detta uppdrag ska redovisas i början av augusti.

Cederfelt menar att det ökande antalet varsel delvis är en konsekvens av den ekonomiska politiken och att företag flyttar utomlands.

Studier visar att nedläggningar av livskraftiga företag eller omlokalisering till ett annat land är sällsynta. Som jag tidigare har redovisat i ett svar till Margareta Cederfelt visar en studie som gjordes av NUTEK 1997 att 21 % av de tillfrågade företagsledarna trodde att företagets huvudkontor skulle ligga utomlands inom fem år. I en motsvarande studie år 2000 hade denna siffra sjunkit till 8 %.

Den som den senaste tiden följt med i debatten kring det ökade utländska ägandet i Sverige skulle kunna ledas att tro att denna utveckling i sig själv är direkt negativ för landets utveckling. Så är givetvis inte fallet. Det är trots allt hur de utländska ägarna driver verksamheten som är avgörande.

I en globaliserad ekonomi kommer vi aldrig att helt kunna försäkra oss mot att enstaka företag flyttar sin produktion utomlands. Risken för att detta ska inträffa minskar om Sverige även i framtiden kan uppvisa goda förutsättningar för företag att bedriva kunskapsintensiv verksamhet i landet. Att OECD klassar Sverige som en av världens främsta kunskapsbaserade ekonomier visar att förutsättningarna finns.

Ett antal internationella studier visar att näringsklimatet i Sverige är bra. Även detta har jag redovisat närmare i ett tidigare svar till Cederfelt.

Regeringens arbete för att skapa förutsättningar för ett gott näringsklimat inriktas huvudsakligen mot att skapa goda ramvillkor, fungerande kaptialförsörjning samt sund konkurrens. Regler ska vara så enkla och ändamålsenliga som möjligt.

Riksdagen har beslutat om 10 miljoner kronor årligen under perioden 2002@2004 till lokala eller regionala resurscentrum för kvinnor. Medlen avser basfinansiering av verksamheten. Därutöver avsätts 26 miljoner kronor i projektmedel. Syftet är att stärka kvinnors situation på arbetsmarknaden, som företagare och för att tillvarata deras initiativ och kompetens i det regionala utvecklingsarbetet.

Regeringen arbetar också med att få fler kvinnor att starta och driva företag, bl.a. genom företagsutbildningar och företagarlån särskilt riktade mot kvinnor som ges genom ALMI Företagspartner AB.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.