Ökade kostnader med havsbaserad vindkraft
Skriftlig fråga 2019/20:380 av Angelica Lundberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-13
- Överlämnad
- 2019-11-13
- Anmäld
- 2019-11-14
- Svarsdatum
- 2019-11-20
- Sista svarsdatum
- 2019-11-20
- Besvarad
- 2019-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Regeringen vill fortsätta att fasa ut den enda stabila, fossilfria elproduktionen vi har, nämligen kärnkraften, till förmån för vind- och solkraft. Den senaste i raden av satsningar som regeringen aviserat är havsbaserad vindkraft. Eftersom anslutningskostnaderna är höga är det dock inte möjligt med havsbaserad vindkraft utan hjälp av statliga pengar. I ett första läge skulle såklart ökad produktion kunna innebära lägre elkostnader för konsumenterna men allteftersom kärnkraften monteras ned minskar också utbudet.
Den energiöverenskommelse som slöts 2016 mellan S, MP, M, C och KD menar att anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas. Detta har regeringen tolkat som att de ska slopas och avser därför att lägga ett förslag om detta redan nu i vinter. Statsrådet Ygeman uttalar sig med anledning av detta i Dagens Nyheter den 8 november och meddelar att antingen går staten in och tar den här kostnaden eller så kommer den att läggas på konsumenternas elnätspris.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Hur mycket kommer konsumenternas elnätsavgift att stiga om regeringen väljer att låta dem bekosta anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:380 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
I2019/02967/E
Infrastrukturdepartementet
Energi- och digitaliseringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:380 av Angelica Lundberg (SD)
Ökade kostnader med havsbaserad vindkraft
Angelica Lundberg har frågat mig hur mycket konsumenternas elnätsavgifter kommer att stiga om regeringen väljer att låta dem bekosta anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft.
Kostnaderna för att ansluta havsbaserad vindkraft är betydligt högre än för landbaserad vindkraft. Samtidigt har den havsbaserade vindkraften vissa fördelar gentemot den landbaserade. Till exempel kan ofta en högre och mer stabil effekt uppnås och ofta är de motstående intressena färre. Dessutom finns en stor teknisk potential för havsbaserad vindkraft utanför södra Sveriges kuster, där behovet av ytterligare effekt är som störst. Att havsbaserad vindkraft byggs i södra Sverige innebär också att färre elledningar på land behöver byggas och att elsystemet som helhet kan bli robustare. Det finns alltså nyttor för kundkollektivet och samhället med havsbaserad vindkraft.
Att flytta kostnaden för anslutning från vindkraftsprojektören innebär dock givetvis att någon annan behöver betala den. I de två modeller som Energimyndigheten föreslagit och som Regeringskansliet arbetar vidare med kommer det att vara antingen skattebetalarna eller elnätskundkollektivet. När det gäller konsumenterna, det vill säga hushållen, så betalar de bara en del av transmissionsnätsavgifterna (stamnätsavgifterna) som det handlar om här. Kunder som är direktanslutna till transmissions- respektive regionnäten står för en del och storförbrukare som är anslutna till lokalnäten betalar också en stor del. Totalt sett utgör kostnaden för transmissionsnätet bara cirka tre procent av slutkundernas elnätsavgifter, fastän de utgör cirka tretton procent av de totala elnätsavgifterna i landet.
Det är för tidigt ännu att säga i kronor och ören vad slopandet av anslutningskostnaderna till transmissionsnätet för havsbaserad vindkraft kommer att kosta, eftersom det beror mycket på hur systemet utformas. Min övertygelse är emellertid att det finns nyttor med att havsbaserad vindkraft byggs ut i södra Sverige som motiverar kostnaderna för kunderna.
Stockholm den 20 november 2019
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.