Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökad utländsk konkurrens inom byggsektorn

Skriftlig fråga 1999/2000:1104 av Thalén Finné, Ewa (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-09
Anmäld
2000-06-13
Besvarad
2000-06-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 juni

Fråga 1999/2000:1104

 av Ewa Thalén Finné (m) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om ökad utländsk konkurrens inom byggsektorn

I ett svar på en skriftlig fråga (1999/2000:983) om ökad konkurrens inom byggsektorn skriver statsrådet Lars-Erik Lövdén bl.a. att regeringen konstaterat att särskilda insatser behövs för att påverka pris- och kostnadsmekanismerna i byggmaterialsektorn, och att regeringen efter sommaren kommer att "ta ställning till vilka ytterligare initiativ av regeringen som kan vara påkallade för att främja ökad konkurrens i byggsektorn".

Att regeringen arbetar med frågan är förvisso bra, men detta ger dock inte svar på frågan om vad regeringen anser om möjligheten att tillåta utländska byggföretag att utföra byggprojekt i Sverige. Förslag om just detta har t.ex. kommit från landshövding Ulf Adelsohn som i sin rapport förordar att polska byggföretag ska ges möjlighet att bygga upp Sverige, både för att öka konkurrensen och för att minska flaskhalsarna.

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta med anledning av vad som ovan anförts för att skapa en ökad utländsk konkurrens inom byggsektorn?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1104 besvarad av

den 21 juni

Svar på fråga 1999/2000:1104 om ökad utländsk konkurrens inom byggsektorn

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Ewa Thalén Finné har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att skapa en ökad konkurrens inom byggsektorn genom att tillåta utländska byggföretag att utföra byggprojekt i Sverige.

Jag konstaterar att utländska näringsidkares möjligheter att verka i Sverige regleras genom lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Lagen bygger på ett registreringsförfarande och innebär att alla utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare som lämnar uppgifter till Patent- och registreringsverket enligt denna lag får bedriva näringsverksamhet i Sverige. Några särskilda åtgärder förefaller därför inte vara påkallade i detta avseende.

Av Byggkostnadsdelegationens slutbetänkande (SOU 2000:44) framgår att det dock i praktiken finns andra slags hinder för utländsk konkurrens, vilka sammanhänger med att det i Sverige @ liksom i andra länder @ finns en tradition i byggbranschen att anlita nationella och lokala byggföretag. Kulturella skillnader, traditioner, språkkunskaper och nationella kontaktnät medför att det därför ofta är mycket svårt för byggföretag att ta sig in på andra länders marknader. Denna typ av hinder kan enligt delegationen vara svåra att undanröja genom lagstiftning eller andra former av offentliga ingripanden. Jag instämmer i detta.

När det gäller import av byggprodukter från tillverkare på den inre marknaden finns det heller inte några formella hinder för att använda sådana produkter. Byggkostnadsdelegationen anser att det största hindret för ökad importkonkurrens i stället är byggherrens ovilja att prova nya leverantörer.

Nationella krav på byggprodukter kan dock i vissa fall vara så komplicerade att de upplevs som tekniska handelshinder. EU:s byggproduktdirektiv syftar till att avskaffa dessa hinder och förutsätter att det finns harmoniserade standarder som anger de tekniska detaljkrav som byggprodukter ska uppfylla. Standardiseringsarbetet har dock tagit väsentligt längre tid på detta område än på andra. Regeringen kommer därför att ägna särskild uppmärksamhet åt sådana hinder som föreligger för att en fungerande inre marknad för byggprodukter ska etableras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.