Ökad radikalisering av våldsbejakande islamism
Skriftlig fråga 2020/21:2868 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-17
- Överlämnad
- 2021-05-17
- Anmäld
- 2021-05-18
- Svarsdatum
- 2021-05-26
- Sista svarsdatum
- 2021-05-26
- Besvarad
- 2021-05-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Hotet från islamismen är inte över, och det är ett svek mot svenska folket att inte mer har gjorts för att stoppa utvecklingen. Den våldbejakande islamismen i Sverige har ökat stadigt. Från att ha varit omfattat cirka 200 personer för tio år sedan uppskattar Säkerhetspolisen att det i dag finns omkring 2 000 våldsbejakande islamister i Sverige. Enligt Säpo har säkerhetshotet från den här gruppen ökat, och de bedömer att det kommer att fortsätta öka de närmaste åren. 150 IS-terrorister har kommit hem. Bara ett fåtal har ställts inför rätta och dömts, och miljöerna där de radikaliserades finns kvar, skriver Säpo i sin senaste årsbok.
Enligt Säpo är attentatshotet från våldsbejakande islamistisk extremism och den våldsbejakande högerextremistiska miljön fortsatt förhöjt.
Terrorexperten Magnus Ranstorp berättar att anhöriga har vänt sig till honom för att få hjälp när de inte får det någon annanstans (Expressen den 11 maj 2021). Han uppger vidare att det finns skäl att vara oroliga då radikaliseringen och rekryteringen pågår än i dag.
Säpo ser detta som ett av de största hoten mot Sverige. Rekryteringen och radikaliseringen ökar. Helt uppenbart har inte tillräckligt gjorts för att stoppa denna utveckling, vilket är skrämmande.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet att vidta för att hämma utvecklingen med ökad våldsbejakande islamism i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2868 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2868 av Marléne Lund Kopparklint (M) Ökad radikalisering av våldsbejakande islamism och på fråga 2020/21:2870 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stöd till anhöriga när närstående radikaliseras
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att hämma utvecklingen med ökad våldsbejakande islamism i Sverige. Marléne Lund Kopparklint har också frågat mig vilka insatser jag ämnar vidta för att hjälpa anhöriga när närstående radikaliserats till våldsbejakande islamistisk extremism som finns i Sverige och vilket stöd de kan räkna med att få.
Regeringen tar arbetet mot terrorism, våldsbejakande extremism och radikalisering på största allvar.
Regeringen har genomfört och genomför därför en stor mängd åtgärder på området, bland annat inom ramen för den nationella strategin mot terrorism och de breda politiska överenskommelserna. Regeringens omfattande ekonomiska satsningar på rättsväsendet och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten är en av många sådana åtgärder. Satsningarna har skett i syfte att öka slagkraften i brottsbekämpningen generellt, men också specifikt för att förbättra förmågan att möta hotet från våldsbejakande extremism och terrorism.
Säkerhetspolisen lägger ner stora resurser på att identifiera och bedöma personer som utgör säkerhetshot i Sverige. Myndigheten arbetar också aktivt med att minska tillväxten till extremistmiljöerna. Ett omfattande arbete bedrivs tillsammans med Polismyndigheten och andra myndigheter för att förebygga våldsbejakande extremism och motverka terroristbrottslighet. Men vi behöver göra mer och hela samhället behöver ta ansvar för att motverka radikalisering, rekrytering och finansiering av våldsbejakande extremism.
Regeringens arbete mot terrorism sker parallellt i tre dimensioner, som slås fast i den nationella strategin: Förebygga, Förhindra och Försvåra. Ett särskilt fokus i den nationella strategin mot terrorism ligger på området Förebygga och det förebyggande arbetet har också utvecklats och fått en permanent struktur. Regeringen inrättade den 1 januari 2018 ett nationellt Center mot våldsbejakande extremism (CVE). CVE utvecklar det kunskapsbaserade och sektorövergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå, bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, genom att vara ett kunskapsnav och genom att bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna.
Anhöriga kan i dag få stöd, bland annat genom att kontakta Orostelefonen om radikalisering som drivs av Rädda barnen med stöd från CVE. Anhöriga kan också alltid kontakta socialtjänsten om de känner oro för sina barn. Flera myndigheter har tagit fram vägledning till berörda yrkesgrupper. Här kan särskilt nämnas Socialstyrelsens kunskapsstöd till socialtjänsten för dess insatser som riktas till barn och ungdomar och till återvändare, både vuxna och barn.
I syfte att ytterligare utveckla insatser till individer som är involverade i våldsbejakande extremism eller som är dömda för olika brott har Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens Institutionsstyrelse och Socialstyrelsen slutredovisat ett uppdrag om ett nationellt avhopparprogram för insatser till individer som vill lämna kriminella eller våldsbejakande miljöer. Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet.
Arbetet med att bekämpa och förebygga våldsbejakande extremism och terrorism är högt prioriterat. Jag och regeringen kommer att fortsätta det intensiva arbetet med dessa frågor.
Stockholm den 26 maj 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.