Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

obetalda studieskulder

Skriftlig fråga 2002/03:1188 av Sellén, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-27
Besvarad
2003-07-11
Svar anmält
2003-09-16
Anmäld
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 juni

Fråga 2002/03:1188

 av Birgitta Sellén (c) till utbildningsminister Thomas Östros om obetalda studieskulder

Obetalda studieskulder har blivit ett stort problem i landet. I dag är det ca 850 miljoner kronor i studieskulder som inte återbetalas till staten. Siffran har ökat på ett par år från 450 miljoner.

Varje enskilt ärende, som går till kronofogden, leder till att de personer som drabbas får betalningsanmärkning. Detta leder sedan till att dessa personer får problem med att låna pengar, när de exempelvis ska köpa bostad. De hamnar i en lånefälla, som det är oerhört svårt att ta sig ur.

Något måste göras åt detta problem. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att det skulle bli lättare att kunna betala tillbaka sina skulder om studiemedelssystemet är konstruerat på annat sätt. De föreslår att det ska vara uppdelat på hälften lån och hälften bidrag. Det är en modell som Centerpartiet har arbetat för under många år i sina motioner i riksdagen, utan att ännu få bifall till.

Min fråga lyder:

Är utbildningsministern beredd att se över studiemedelssystemet för att underlätta för studenterna att betala tillbaka sina studielån?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1188 besvarad av

den 11 juli

Svar på fråga 2002/03:1188 om obetalda studieskulder

Utbildningsminister Thomas Östros

Birgitta Sellén har frågat mig om jag är beredd att se över studiemedelssystemet för att underlätta för studenterna att betala tillbaka sina studielån.

Den 1 juli 2001 infördes ett nytt studiestödssystem. Bland annat höjdes bidragsdelen med ca 500 kr per månad och fribeloppet, gränsen för hur stora inkomster en studerande får ha utan att studiemedlet reduceras, höjdes kraftigt. En central princip i det nya systemet är att göra det möjligt för den studerande att undvika en alltför stor skuldbörda, vilket var ett problem i det tidigare systemet. Det nya systemet har därför utformats så att den studerande på ett bättre sätt kan överblicka konsekvenserna av sitt åtagande. Den höjda bidragsnivån leder också till att skuldsättningen minskar för den studerande.

Det nya systemet innehåller en trygghetsregel som förhindrar att låntagaren belastas alltför hårt under perioder med mindre goda ekonomiska förhållanden. Trygghetsregeln innebär att låntagaren till och med det kalenderår då han eller hon fyller 49 år kan få årsbeloppet nedsatt till 5 % av sin sammanräknade inkomst under betalningsåret. Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år kan årsbeloppet sättas ned till 7 %.

Huvuddelen av de låntagare som i dag är återbetalningsskyldiga har lån i något av de äldre studiemedelssystemen. Först vid ingången av år 2003 inträdde återbetalningsskyldighet för de första låntagarna i det nya systemet. De obetalda studieskulder som ligger hos kronofogdemyndigheten utgörs därmed av lån i huvudsak tagna före den 1 juli 2001.

Regeringen har, genom 2001 års studiestödsreform, vidtagit åtgärder för att underlätta återbetalningen av studielån. Effekterna av reformen vad gäller återbetalning är ännu svåra att se då alltför kort tid har förflutit. Regeringen avser att noga följa reformen och har därför gett Centrala studiestödsnämnden (CSN) i uppdrag att följa det nya studiestödssystemets utveckling och analysera dess effekter. Att nu göra en översyn av bestämmelserna om återbetalning i studiestödssystemet är således inte aktuellt.

Det nya studiestödssystemet var en av regeringens största reformer under förra mandatperioden. Reformen kostar 4 miljarder kronor per år. Sveriges med internationella mått generösa studiestöd har därigenom blivit ännu mer förmånligt. Birgitta Selléns engagemang för landets studerande är glädjande men jag noterar samtidigt att det inte gjort något avtryck i Centerpartiets förslag till anslag för år 2003 inom studiestödsområdet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.