Norsk odlad lax
Skriftlig fråga 2018/19:848 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-07-11
- Överlämnad
- 2019-07-12
- Sista svarsdatum
- 2019-07-26
- Svarsdatum
- 2019-08-15
- Besvarad
- 2019-08-15
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Lax är en av Sveriges populäraste råvaror, och 99 procent av den odlade lax som säljs kommer från Norge. År 2017 importerades hela 39 000 ton odlad norsk lax, vilket innebär en snittkonsumtion på cirka fyra kilo per svensk konsument.
Den generella bilden av den norska laxen har länge varit god, men på senare tid har den bilden gradvis förändrats. Norska forskare larmar om miljögifter och forskningsfusk samtidigt som vi hör talas om att ekosystemet slås ut. Miljontals fiskar får sjukdomar, blir angripna av löss och svamp samt trängs ihjäl i de trånga nätkassarna. Med en dödlighet på nästan en fjärdedel per kasse dog hela 53 miljoner odlade norska laxar under 2017, främst till följd av sjukdomar.
Vittnen som arbetat i laxindustrin och som påtalat de öppna såren vägrar att äta laxen som de menar är skadlig för hälsan, förstör det ekologiska systemet och gynnar en fruktansvärd djurhållning som aldrig hade accepterats på land.
På senare tid har studier visat att miljögifterna i lax kan skada gravida men även överföras till spädbarn i samband med amning. Man har kunnat se att några av de miljögifter som upptäckts i odlad lax riskerar att ha en negativ inverkan på hjärnans utveckling. Denna utveckling kan bland annat associeras med autism, adhd och minskad IQ, enligt en forskare som har undersökt detta.
Trots det vi vet om den odlade norska laxen har Livsmedelsverket fortfarande rekommendationer om att äta mer fet fisk, som exempelvis lax, och man har konsekvent avfärdat varningar. Myndighetens ställningstagande går tvärsemot den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten som menar att en vuxen person som väger 70 kilo når gränsvärdet för miljögifter redan vid 185 gram lax i veckan (för ett barn är det 90 gram).
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Anser statsrådet att kontrollen av och informationen om den importerade odlade laxen från exempelvis Norge är tillräckligt bra, och avser regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa ett gott välmående hos laxkonsumenter?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:848 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
N2019/02370/DL
Näringsdepartementet
Landsbygdsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:848 av Markus Wiechel (SD)
Norsk odlad lax
Markus Wiechel har frågat mig om jag anser att kontrollen av och informationen om den importerade odlade laxen från exempelvis Norge är tillräckligt bra, och om regeringen avser att vidta åtgärder för att säkerställa ett gott välmående hos laxkonsumenter.
Fisk är generellt ett bra och hälsosamt livsmedel som med rätt förvaltning är hållbart för miljön. Om man som konsument väljer miljömärkt fisk väljer man fisk som påverkar miljön så lite som möjligt. Det är också bra att variera mellan fiskarter och välja både feta och magra fiskarter.
Någon gränskontroll sker inte av norsk lax. Norska myndigheter ansvarar för att kontrollen av norska livsmedel uppfyller de gemensamma reglerna eftersom Norge genom EES-avtalet är en del av den gemensamma marknaden för livsmedel.
Livsmedelsverket arbetar på olika sätt för att skydda människor från att få i sig för höga halter av oönskade ämnen genom livsmedel. Det finns EU-gemensam lagstiftning som sätter gränsvärden för vilka halter av oönskade ämnen som livsmedel får ha. Animaliska livsmedel, inklusive fisk, omfattas av regelverket. Lagstiftningen kompletteras av kostråd till särskilt känsliga grupper dit bl.a. barn, kvinnor i fertil ålder samt gravida och ammande kvinnor hör. Det är korrekt som Markus Wiechel skriver att fet fisk många gånger innehåller högre halter av miljögifter än mager fisk.
Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa har nyligen uppdaterat sin riskbedömning av dioxiner och dioxinlika PCB:er som man kan få i sig via maten, t.ex. fet fisk. Livsmedelsverket tittar nu närmare på vad de nya bedömningarna betyder för oss i Sverige. Hittills har fokus framförallt varit på vildfångad fisk från vatten som riskerar att bidra till högre halter av miljögifter. Odlad fisk har visat på lägre halter av miljögifter.
Sverige har arbetat med kostråd kring fet fisk sedan länge men med den nya informationen kan såväl EU-lagstiftning som råd till konsumenter komma att behöva ses över. Regeringen följer kunskapsläget noggrant och arbetar aktivt med frågan i syfte att hålla ett fortsatt högt konsumentskydd.
Jag avser inte att vidta några ytterligare åtgärder i dagsläget.
Stockholm den 14 augusti 2019
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.