Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

MR-situationen i Turkiet

Skriftlig fråga 2002/03:1152 av Järrel, Henrik S (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-17
Besvarad
2003-06-26
Besvarad
2003-07-01
Svar anmält
2003-09-16
Anmäld
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 juni

Fråga 2002/03:1152

 av Henrik S Järrel (m) till utrikesminister Anna Lindh om MR-situationen i Turkiet

Regeringen har den 8 maj 2003 antagit en landstrategi för utvecklingssamarbetet med Turkiet åren 2002@2004. En årlig avstämning ska äga rum mellan UD och Sida. Vi befinner oss alltså nu i halvtid.

De främsta målen för samarbetet är fattigdomsbekämpning och insatser som främjar Turkiets anpassning till EU. Sverige bidrar bland annat med utbildningsinsatser inom rättsväsendet (MR) och mediesektorn, kulturellt samarbete och stöd till lokalt självstyre.

Avgörande villkor för att Turkiet ska kunna få inleda medlemskapsförhandlingar med EU är att landet lever upp till de grundkrav som lagts fast i de så kallade Köpenhamnskriterierna, det vill säga stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter (MR) och respekt för och skydd av minoriteter. I december 2004 utvärderas av EU om så skett och sker. Några formella framsteg i en del av dessa hänseenden har kunnat noteras, men ännu återstår merparten av genomförandet i praktiken. Fortfarande rapporteras om tortyr, misshandel, repressalier mot oliktänkande och partier. Militärens inflytande på det civilia livet är på sina håll fortfarande orimligt. Frihetens olika uttryck tycks sitta trängre för den nya turkiska regeringen Erdogan än vad man i förstone hade anledning att tro, hoppas på och räkna med.

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att i detta läge inskärpa Sveriges förväntningar på den turkiska regimen?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1152 besvarad av

den 26 juni

Svar på fråga 2002/03:1152 om MR-situationen i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inskärpa Sveriges förväntningar på den turkiska regeringen.

Min bedömning är att den nya regeringen anstränger sig för att genomföra omfattande reformer vad gäller demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Turkiet. Den senaste tiden har vi sett att reformprocessen intensifierats och går i rätt riktning. Förslag som främjar bekämpning av tortyr har antagits. Förnyad rättegång tillåts i turkiska mål där domarna underkänts av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Ett nytt reformpaket med förslag som ökar yttrandefriheten, ger möjlighet för privata radio- och TV-kanaler att sända på minoritetsspråk samt avskaffar möjlighet för domstol att beakta förmildrande omständigheter vid så kallade hedersmord antogs nyligen enhälligt av parlamentet. Reformerna är nödvändiga i sig, men också som ett led i EU-anpassningen och vi stöder dem fullt ut.

Även om situationen har förbättrats återstår dock uppenbara brister, varför vi från Sveriges och EU:s sida fortsätter att ställa krav på Turkiet, inte minst vad gäller genomförandet och tillämpningen av reformerna. I det reviderade anslutningspartnerskapet för Turkiet som EU antog i april 2003 uppmanas Turkiet att göra framsteg på en rad områden för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna. Turkiet måste till exempel garantera att alla individer kan åtnjuta sina mänskliga fri- och rättigheter och minska militärens inflytande i den politiska processen.

Regeringen kommer fortsatt, såväl bilateralt som inom EU, att verka för att respekten för de mänskliga rättigheterna ökar i Turkiet. Den bilaterala dialogen och besöksutbytet med Turkiet har intensifierats. För att uppmuntra den demokratiska samhällsutvecklingen riktas det svenska utvecklingssamarbetet med Turkiet särskilt mot områden som stöder och främjar Turkiets EU-anpassning.

En fortsättning på den pågående reformprocessen, både vad gäller lagstiftning och hur reformerna efterlevs, kommer att ha avgörande betydelse för Turkiets fortsatta väg mot medlemskap i EU. Sverige och EU kommer fortsatt att följa utvecklingen med stort intresse.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.