Möjligheten för äldre fartyg att trafikera Stockholms skärgård
Skriftlig fråga 2005/06:1932 av Andrén, Gunnar (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-07-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-08-10
- Svar anmält
- 2006-10-02
- Anmäld
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:1932 av Gunnar Andrén (fp) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Möjligheten för äldre fartyg att trafikera Stockholms skärgård
Äldre, äkta och unika ångbåtar spelar i dag en mycket viktig roll för bilden av Stockholm och Stockholms skärgård, inte minst från turistiska utgångspunkter. I dag finns följande i trafik eller är under reparation (byggår och namn): 1866 bogserbåten S/S Robert, 1880 passagerarfartyget S/S Ejdern, 1897 ångfärjan S/S Djurgården 3, 1897 passagerarslupen S/S Frithiof, 1898 timmerbogserbåten S/S Östa, 1900 passagerarfartyget S/S Norrtelje, 1901 passagerarslupen S/S Tärnan, 1903 passagerarfartyget S/S Mariefred, 1908 passagerarfartyget S/S Storskär, 1909 passagerarfartyget S/S Drottningholm, 1910 passagerarfartyget S/S Norrskär, 1911 passagerarfartyget S/S Blidösund, 1915 hamnisbrytaren S/S Sankt Erik, 1925 passagerarfartyget S/S Saltsjön och 1929 lotsbåten S/S Orion.
EU:s sjösäkerhetsdirektiv, om det tolkas nationellt snävt, utgör ett allvarligt hot mot dessa kulturskapande och historiskt intressanta, och populära, fartyg att fortsätta verka i hela Stockholms skärgård. Det finner jag står i strid mot både sunt förnuft och det sjösäkerhetstänkande som förvisso ska vägleda alla bestämmelser som i vårt land hanteras av Sjöfartsverket.
Min fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att förhindra att EU:s sjösäkerhetsdirektiv blir ett hinder för äldre och sjövärdiga fartyg att trafikera Stockholms ytter- och innerskärgård på sätt som skett i mer än hundra år?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1932 besvarad av
den 10 augusti
Svar på fråga 2005/06:1932 om möjligheten för äldre fartyg att trafikera Stockholms skärgård
Statsrådet Ulrica Messing
Gunnar Andrén har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förhindra att EU:s sjösäkerhetsdirektiv blir ett hinder för äldre och sjövärdiga fartyg att trafikera Stockholms ytter- och innerskärgård på sätt som skett i mer än hundra år.
Jag vill till att börja med betona vikten av att vi värnar om vårt tekniska kulturarv. Det gäller inte minst de traditionsfartyg som drivs av olika frivilligorganisationer. Det är också skälet till att det i dag finns möjlighet att under vissa förutsättningar klassa ett fartyg som just traditionsfartyg. Dessa fartyg hanteras enligt ett särskilt regelverk, som Sverige har gemensamt med ett antal länder i Europa. Det är Sjöhistoriska museet som avgör om ett fartyg ska klassas som ett traditionsfartyg. Sådana fartyg får inte användas kommersiellt.
Jag vill också klargöra att fritidsfartyg med en bruttodräktighet mindre än 100 samt övriga fartyg som inte är passagerarfartyg och som understiger en bruttodräktighet om 20 inte omfattas av Sjöfartsinspektionens tillsyn.
Övriga äldre fartyg, som används kommersiellt, omfattas av Sjöfartsverkets föreskrifter om dels skrovkonstruktion, fribord och stabilitet, dels fartområden. De svenska bestämmelserna bygger på EG-direktivet om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg. EG-direktivet medger vissa undantag för äldre fartyg. Sverige har valt att inte tillämpa undantagen utan i stället kräva en hög säkerhetsstandard ombord på passagerarfartyg. Det innebär att äldre fartyg får nyttjas kommersiellt i farvattnen närmast land, men inte i fartområden längre ut från kusten.
Min uppfattning är att vi även fortsättningsvis bör sätta passagerarens säkerhet i första rummet och jag har därför inte för avsikt att verka för några ändringar i nuvarande regelverk.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.