Möjligheten att flytta elever som mobbar
Skriftlig fråga 2016/17:425 av Lars-Arne Staxäng (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-02
- Överlämnad
- 2016-12-05
- Anmäld
- 2016-12-06
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
- Besvarad
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Enligt antimobbningsorganisationen Friends är ca 60 000 barn utsatta för mobbning. 20 procent har blivit kränkta av en annan elev det senaste året. Enligt en kartläggning som organisationen gjort är mobbning vanligast i årskurs 3–6.
En lagändring 2007 möjliggjorde för kommunerna att flytta en elev som mobbar till en annan skola mot föräldrarnas vilja. Enligt en undersökning som Aftonbladet gjorde 2013 var det dock enbart 13 av de 161 kommuner som svarade på enkäten som utnyttjade möjligheten.
Den svenska skolan ska vara en trygg och säker plats för alla där man ska ha studiero. Samhället måste ta ett krafttag mot mobbningen i skolan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Avser utbildningsministern att ta några nya initiativ för att motverka mobbning i den svenska skolan och avser utbildningsministern att göra en uppföljning av den lagändring som gjordes 2007 som ger skolorna möjlighet att tillfälligt flytta en elev som mobbar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:425 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/05337/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:425 av Lars-Arne Staxäng (M) Möjligheten att flytta elever som mobbar
Lars-Arne Staxäng har frågat mig om jag avser att ta några nya initiativ för att motverka mobbning i den svenska skolan och om jag avser att göra en uppföljning av den lagändring som gjordes 2007 som ger skolorna möjlighet att tillfälligt flytta en elev som mobbar.
Den svenska skolan ska vara en plats där alla är trygga och säkra och där eleverna har studiero. I skollagen (2010:800) föreskrivs att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollagen ställer också krav på skolor och huvudmän när det gäller att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för detta.
Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Det får också beslutas om utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet och avstängning. Skolorna har alltså ett stort handlingsutrymme för att säkerställa att skolmiljön är trygg för alla. Som Lars-Arne Staxäng beskriver finns det sedan 2007 även en möjlighet för kommunen att flytta en elev till en annan grundskola om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.
Av svaren på Statens skolinspektions skolenkät vårterminen 2016 framgår det att nio av tio elever i grundskolans årskurs 5 känner sig trygga i skolan. Det är glädjande att många elever känner sig trygga och att mycket bra arbete mot mobbning och annan kränkande behandling pågår på många skolor. Detta räcker emellertid inte. Precis som sägs i skollagen ska alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, och regeringen vidtar flera åtgärder för att nå dit.
För att öka fokus på elevernas trygghet i skolan följer regeringen med start i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 16) särskilt upp elevernas trygghet i grund- och gymnasieskolan. För att öka personaltätheten inom elevhälsan och öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i skolan har regeringen beslutat förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser. Fler vuxna i skolan är avgörande för en trygg skola. Därför har regeringen även tagit initiativ till en investering för att det ska bli fler anställda under de tidiga åren.
Statens skolverk har fått i uppdrag att utarbeta och genomföra nationella skolutvecklingsprogram. Där är ett område arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik. Skolverket har också fått i uppdrag att utvärdera programmet Mentors in Violence Prevention vid användning i skolan. Syftet är att undersöka om programmet leder till förändring av stereotypa könsnormer som kopplar samman maskulinitet och våld och om programmet leder till förändring av attityder och beteende kopplat till pojkars våld.
Regeringen har även gett Forum för levande historia i uppdrag att till och med 2019 genomföra en stor utbildningsinsats, som bland annat riktar sig till skolan, om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag. Vidare har regeringen gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har i uppdrag att till och med 2019 genomföra utbildningsinsatser med utgångspunkt i det normkritiska materialet Öppna skolan!. Insatserna riktar sig till skolpersonal och syftar till att skapa en öppen och inkluderande miljö för unga hbtq-personer i skolan.
Detta är några av regeringens initiativ för att komma till rätta med mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling och för att alla elever, såväl flickor som pojkar, tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
Stockholm den 14 december 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.