möjlighet att höja betyg i gymnasieskolan
Skriftlig fråga 1997/98:746 av Melin, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-14
- Besvarad
- 1998-05-26
- Anmäld
- 1998-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Många gymnasieelever vill kunna "läsa upp" sina betyg under gymnasietiden och därmed få större möjlighet att bli antagna direkt till högskolan. Denna möjlighet har regeringen avskaffat. Därför tvingas många elever vänta till efter gymnasiet med en förlängd studietid som följd. Detta försvårar för dem att läsa vidare på universitet och högskolor. Det skapar ett trögt och ineffektivt utbildningssystem som dömer ungdomar till arbetslöshet, komvux, kunskapslyft eller andra åtgärder. Nuvarande system har fått till följd att andelen 19-åringar som läser på högre utbildning är lägst inom hela EU. Det visar siffror som nyligen har presenterats av Högskoleverket.
Det är bra om elever ägnar fritid och lov åt att skaffa sig bättre kunskaper. Att gå omvägen via komvux till högskolan får inte bli den enda vägen. Elever måste känna att det finns en framtid i högre utbildning.
Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att göra det möjligt för elever med godkända betyg att tentera för högre betyg innan de lämnar gymnasiet?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:746 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
Ulf Melin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att göra det möjligt för elever med godkända betyg att tentera för högre betyg innan de lämnar gymnasiet.
I 7 kap. 12 och 13 §§ gymnasieförordningen (1992:394) finns föreskrifter om prövning. I dessa föreskrivs att elever i gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som ingår i elevens individuella studieplan om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller om eleven har fått betyget Icke godkänd på den. Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får förekomma på ett nationellt program. En prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen.
Regeringen behandlade frågan om prövning i propositionen 1994/95:174 Vissa betygsfrågor m.m. och betonade att det är en demokratisk rättighet att man skall kunna reparera tidigare mindre goda resultat från skolan, att man genom förnyade studier skall kunna vidga och fördjupa sitt kunnande och också få bevis för sina aktuella kunskaper. Enligt bestämmelserna om urval till högskolestudier framgår bl.a. att ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersättas av ett betyg som den sökande har på samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre (bilaga 4 till högskoleförordningen [1993:100]).
Jag anser att det är viktigt att behålla möjligheterna att höja betyg som man fått i tidigare studier. Jag är däremot inte nu beredd att vidga möjligheterna att höja redan godkända betyg medan eleverna befinner sig i gymnasieskolan. Det skulle leda till flera olägenheter. Det finns t.ex. pedagogiska nackdelar med upprepade prövningar under studietiden. Elevernas studier i andra kurser riskerar att bli lidande och den naturliga rytmen i studierna störs. I och med att kommunerna får ta ut en avgift för prövningen skulle det därtill leda till en situation som medför negativa konsekvenser för de elever som inte har råd att betala avgiften.
En helt annan fråga är fallet med elever som inte har blivit godkända på en kurs. Dessa måste självfallet även i fortsättningen få möjlighet att redan under gymnasietiden genom prövning eller genom att gå om kursen kunna få minst betyget Godkänd.
Nuvarande bestämmelser för behörighet och urval till högskolan tillämpades för första gången vid antagningen till högskoleutbildning höstterminen 1997. Vi har ännu begränsad erfarenhet av hur bestämmelserna slår. Jag kan försäkra Ulf Melin om att jag följer denna fråga med stort intresse bl.a. därför frågan har stor betydelse för unga människors framtid och deras känsla för rättvisa. När vi har ett ordentligt underlag för att kunna bedöma om bestämmelserna behöver ändras kommer jag att medverka till att detta görs.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.