LVU-ärenden
Skriftlig fråga 1998/99:492 av Gustafsson, Lars (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-24
- Besvarad
- 1999-03-30
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 mars
I socialtjänstens område ingår att hantera s.k. LVU-ärenden. Former för handläggningsförfarande finns reglerat i SoL. Socialtjänstemän hanterar anmälan, utredningsförfarande, bedömning och familjeplacering. Vid ett antal tillfällen har, efter ofta långdragna processer med överklaganden, framkommit brister i utredningar och bedömningar. Under utredningen har objektivitet inte kunnat upprätthållas, utan, förutfattade meningar och känslor gjort att underlaget för bedömningen varit färgad, ofullständig och oriktig. Ett alltför stort antal exempel föreligger. I några fall är en anonym anmälan upphov till utredningen. Prövningar av överklaganden i högre instanser har efter utdragna processer visat att omhändertagandet varit felaktigt och byggt på osaklig grund. Det lidande och de skador som föräldrar och barn åsamkats kan inte mätas. Ibland är återgång till ett normalt familjeliv inte längre möjligt. Uppenbart har brister förelegat vid hanteringen av dessa ytterst känsliga ärenden. Handläggare är individer som givetvis också kan göra fel, särskilt i frågor av emotionellt engagerande situationer t.ex. där man befarar att barn far illa. Detta kan dock inte försvara bristande objektivitet i utredningar och beslut som kan få ödesdigra konsekvenser för berörda parter. Neutral, kvalitativ expertis borde ingå som en självklar del i utredningar av denna karaktär.
Vad avser socialministern vidta för åtgärder för att undanröja risken för osaklighet och felaktiga bedömningar i LVU-ärenden?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:492 besvarad av
- Socialminister Lars Engqvist
den 30 mars
Lars Gustafsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att undanröja risken för osaklighet och felaktiga bedömningar i LVU-ärenden.
En av de mest grannlaga uppgifterna inom socialtjänsten gäller barn som måste omhändertas på grund av att deras hälsa och utveckling utsätts för påtaglig risk att skadas. Grundtanken i socialtjänsten är att insatser skall ges i frivilliga former med stöd av socialtjänstlagen. Först när detta inte är möjligt kan LVU bli tillämplig. LVU är en kompletterande skyddslag för barn och unga. Beslut om vård enligt LVU fattas av länsrätten. I ärenden enligt LVU förordnas offentliga biträden av länsrätten för att tillvarata parternas intressen. LVU skall trygga samhällets möjligheter att alltid kunna ge barn och ungdom det skydd och den vård och behandling som de behöver.
Socialtjänsten har under en följd av år fått kritik för kvaliteten i barnavårdsarbetet. Kritiken har bl.a. gällt utredningars genomförande och innehåll, att barnet kommer i skymundan för de vuxna, att barnets bästa inte tillgodoses fullt ut och att barnet inte kommer till tals i utredningen. Socialstyrelsen har under 1990-talet haft två regeringsuppdrag i syfte att förbättra det sociala barnavårdsarbetet.
Ändringar i socialtjänstlagen genomfördes den 1 januari 1998 i syfte att stärka barnets ställning inom socialtjänsten. Samtidigt infördes bestämmelser om att det sociala arbetet skall vara av god kvalitet och personalen skall ha lämplig utbildning och erfarenhet.
Mycket förändringsarbete har pågått och pågår inom socialtjänsten i landet vilket bl.a. framgår av länsstyrelsernas rapporter till Socialdepartementet. Det finns dock enligt länsstyrelserna fortfarande behov av fortsatt kompetens- och kvalitetsutveckling.
Inom kort kommer regeringen att tillsätta en utredning gällande översyn av LVU i syfte att stärka barnperspektivet i lagen så att det tydligare framgår att lagen är en skyddslag där barnets bästa är det primära.
Att felbedömningar förekommer i socialtjänsten liksom inom andra verksamheter i samhället är naturligtvis olyckligt. Med kompetens- och metodutveckling kan förhållandena på sikt förbättras, men förmodligen aldrig helt undvikas. Jag kommer noga att följa de rapporter som kommer till departementet gällande utvecklingen av det sociala barnavårdsarbetet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.