läroböcker i Turkiet
Skriftlig fråga 2001/02:1543 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-23
- Besvarad
- 2002-09-05
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 augusti
Fråga 2001/02:1543
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om läroböcker i TurkietTurkiet är kandidatland till EU vars grunduppgift är fred och samverkan. Men Turkiets försök att anpassa sig till EU har i stort inneburit att av omvärlden uppmärksammade reformer undantagit kristna minoriteter.
Det exempelvis under senare tid uppmärksammade s.k. 14-punktsprogrammet, utesluter i princip kristna minoriteter.
Förföljelsen mot de kristna minoriteterna visar sig också i att utbildningsministeriet har infört särskilda kapitel i läroböckerna i historia om assyrier/kaldéer/syrianer, armenier och greker.
I böckerna stämplas exempelvis de kristna kollektivt utan nyansering som förrädare under första världskriget. Generaliseringarna innebär oriktiga och osanna påståenden om de kristna, som enligt uppgift stämplas på ett rasistiskt sätt. Detta kan innebära nya flyktingströmmar av kristna från Turkiet, som på så sätt kommer närmare sitt mål om en "slutlig lösning av minoritetsfrågan", ett mål som formulerades redan 1914 av ungturkarna.
Min fråga till utrikesministern:
På vad sätt tänker utrikesministern verka för att stoppa de för de kristna diskriminerande och rasistiska läroböckerna i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1543 besvarad av
den 5 september
Svar på fråga 2001/02:1543 om läroböcker i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Viklund har frågat mig på vad sätt jag tänker verka för att stoppa de för de kristna diskriminerande och rasistiska läroböckerna i Turkiet.
Jag delar Margareta Viklunds oro för de kristna minoriteternas situation i Turkiet. Objektivt och allsidigt undervisningsmaterial är naturligtvis grundläggande för förståelsen mellan kulturer och bekämpandet av alla former av diskriminering och rasism.
EU:s partnerskap för Turkiet, där det fastslås vilka prioriteringar som den turkiska regeringen bör göra för att uppfylla Köpenhamnskriterierna, innehåller en rad krav som kan förbättra situationen för religiösa minoriteter. Kraven innefattar bl.a. att landet ska ratificera FN-konventioner, avskaffa legala hinder mot utnyttjande av kulturella rättigheter och göra det möjligt för befolkningen att fullt ut åtnjuta religiös frihet. Mot denna bakgrund är det positivt att Turkiet, i det reformpaket som nyligen antogs av det turkiska parlamentet, har avskaffat vissa begränsningar för icke-muslimska samfunds rätt att äga egendom. Det är viktigt att lagreformen inte begränsas till vissa religiösa samfund utan att rätten till religionsutövning och förvärvande av fast egendom omfattar samtliga religiösa minoriteter. Vi konstaterar också att det infördes särskilda villkor för ägandet och det återstår därför att se hur denna lagändring kommer att genomföras i praktiken.
Sverige och EU kommer att fortsätta driva på för att dessa krav uppfylls så att den pågående reformprocessen verkligen leder till ökad religionsfrihet för den enskilda individen i Turkiet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.