lantbruksgymnasiernas framtid

Skriftlig fråga 1997/98:794 av Ericsson, Dan (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-05-28
Besvarad
1998-06-10
Anmäld
1998-06-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:794 av Dan Ericsson (kd) till jordbruksministern om lantbruksgymnasiernas framtid

Under riksdagsåret 1995/96 lade regeringen fram propositionen Huvudmannaskapet för gymnasial utbildning m.m. vilken syftade till att möjliggöra större flexibilitet mellan kommuner och landsting vad gäller gymnasieskolan. Landsting skulle efter överenskommelse med kommun kunna anordna även andra nationella program än inom naturbruk och omvårdnad. Vidare anfördes att företrädesrätten för landstingen att anordna utbildning inom naturbruk och omvårdnad skulle tas bort.

Nu har det gått cirka två år sedan beslutet fattades. Det har kommit vissa signaler som tyder på att allt inte har gått som det borde ha gjort. Kommunaliseringen av lantbruksgymnasier har inte på alla punkter gett de effekter som var avsikten. Det finns en oro över att kommunerna inte visar det rätta intresset för lantbruksundervisningen och att detta ger effekt på sikt när det gäller kompetensen och nivån på undervisningen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga jordbruksminister Annika Åhnberg:

Är ministern beredd att göra en översyn av kommunaliseringens effekter på naturbruks- och lantbruksgymnasierna?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:794 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:794 om lantbruksgymnasiernas framtid
    Statsrådet Ylva Johansson

Dan Ericsson har frågat jordbruksministern om hon är beredd att göra en översyn av kommunaliseringens effekter på naturbruks- och lantbruksgymnasierna. Eftersom det inom regeringen är jag som ansvarar för utbildningsfrågorna under högskolenivån, har jag fått frågan för besvarande.

Syftet med förslagen i propositionen om huvudmannaskapet för gymnasial utbildning (prop. 1995/96:110) var bl.a. att renodla det ekonomiska ansvaret för gymnasial utbildning. Landstingen har även i fortsättningen initiativrätt men ej företrädesrätt till de nationella programmen i gymnasieskolan inom områdena naturbruk och omvårdnad samt till utbildningar med motsvarande innehåll i komvux. Eftersom kommunerna enligt förslaget gavs det fulla ekonomiska ansvaret skall en skatteväxling ske. Det i sig betyder inte att landstingen inte kan vara anordnare av utbildningen. Tvärtom, dessa utbildningar, särskilt de med inriktning på lantbruk och skogsbruk, förutsätter tillgång till stora anläggningar och kostsamma investeringar något som landstingen på ett engagerat sätt tagit fasta på. Det torde vara få kommuner som har möjlighet och beredskap att ta över ett sådant ansvar. I stället bör en ökad samverkan mellan landsting och kommuner ge möjlighet till ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser. Såvitt jag känner till är det också endast undantagsvis som kommuner helt övertagit ansvaret för att anordna utbildningen inom naturbruksområdet.

Utbildning som ges inom naturbruksprogrammet är mycket viktig såväl för ungdomar som intresserar sig för yrkesområdet som för Sverige. Jag anser det vara betydelsefullt att den också i fortsättningen kan hålla en hög kvalitet. Eftersom sökandeintresset är stort känner jag inte någon oro för denna sortens utbildning men avser att noga följa utvecklingen. Jag har alltså inte för avsikt att nu vidta några särskilda åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.