Långsiktiga spelregler för hästnäringen
Skriftlig fråga 2020/21:1600 av Per Åsling (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-02
- Överlämnad
- 2021-02-03
- Anmäld
- 2021-02-04
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Hästens betydelse i Sverige har förändrats från att ha varit ett nödvändigt hjälpmedel i jord- och skogsbruk och i armén, till att numera främst berika människors liv genom sport, fritid, motion och rekreation. Hästen används inom många olika områden, och enligt uppgift finns det över 350 000 hästar i landet, varav drygt 20 procent travhästar och företrädesvis ridhästar. Hästsektorn omsätter totalt över 30 miljarder och ger såklart även upphov till spridningseffekter på stora belopp.
Hästnäringens utveckling och den bredd som finns i dag innebär att det finns behov av en bred översyn av ett antal regelverk som verksamma inom näringen berörs av. Omfattande skatteregler som träffar hästnäringen behöver en genomgripande översyn. Regelverken måste vara utformade i linje med hur modern hästnäring bedrivs.
Det finns en problematik i att hästnäringen i dag inte har samma acceptans som andra gröna näringar. Hästen likställs inte med andra djur inom lantbruket, vilket visar sig i regler och myndighetstolkningar där hästen särbehandlas. Inte minst synen på hästar i EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver ändras för att hästföretagande ska värderas på samma sätt som annan djurhållning inom lantbruket.
Med ett ökat antal hästar, fler individer engagerade inom sektorn och med olika syften att äga eller i olika former rida eller köra hästar, berörs allt fler av skattelagstiftningen och dess konsekvenser kring hästverksamhet. Gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är en av de mest frekventa hästfrågorna. Det har under en lång tid funnits behov av en bred översyn av skattelagstiftningen som berör hästnäringen i allmänhet. Ett exempel i närtid är otydlighet i lagstiftningen kring vad som ska anses vara privat verksamhet och näringsverksamhet.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att skapa tydliga och långsiktiga spelregler för hästnäringen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1600 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:1600 av Per Åsling (C)
Långsiktiga spelregler för hästnäringen
Per Åsling har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att skapa tydliga och långsiktiga spelregler för hästnäringen.
Frågan ställs mot bakgrund av att hästverksamhet kan beskattas antingen som näringsverksamhet eller som hobbyverksamhet. Om verksamheten bedöms som näringsverksamhet ska skattereglerna för detta inkomstslag användas och om verksamheten bedöms som hobby kommer den att beskattas i inkomstslaget tjänst. Reglerna i de olika inkomstslagen skiljer sig åt bland annat med avseende på vilka kostnader som kan dras av, vid vilken tidpunkt som avdrag kan göras och hur underskott i verksamheten hanteras.
För att en verksamhet ska betraktas som näringsverksamhet ska det vara fråga om förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Detta innebär att verksamheten ska ha en sådan inriktning och bedrivas på ett sådant sätt att den ur objektiv synvinkel kan antas komma att gå med överskott. Det ska alltså finnas ett vinstsyfte. Verksamheten ska också bedrivas regelbundet och med varaktighet samt ha en viss omfattning.
Bedömningen av om en verksamhet är näringsverksamhet eller hobby är beroende av vilka omständigheter som råder i det enskilda fallet. Det är fråga om bevis- och bedömningsfrågor och i slutändan måste en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras. Hur denna bedömning ska göras är en fråga för Skatteverket och domstolarna.
Stockholm den 10 februari 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.