Kvinnors företagande
Skriftlig fråga 2005/06:1644 av Torstensson, Åsa (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-18
- Anmäld
- 2006-05-18
- Besvarad
- 2006-05-24
- Svar anmält
- 2006-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 maj
Fråga 2005/06:1644 av Åsa Torstensson (c) till näringsminister Thomas Östros (s)
Kvinnors företagande
Halva Sveriges befolkning är kvinnor. Ändå drivs bara vart fjärde företag av en kvinna, och knappt 30 % av de nystartade företagen startas av kvinnor. Dessutom äger kvinnor mindre än en femtedel av företagskapitalet och är i klar minoritet på ledande poster i alla branscher och i alla storlekar på företag. Det här innebär ett stort slöseri med kvinnors kompetens.
Att kvinnor i lägre utsträckning än män väljer att starta företag visar att kvinnors företagande är omgärdat av olika hinder som håller deras andel bland företagarna på en alltför låg nivå. Dessa hinder vill Centerpartiet övervinna genom en rad förslag. Vi vill till exempel minska regelbördan och sänka skatter, vi vill göra det billigare att starta aktiebolag och enklare att få lån, vi vill bygga ut stödet till affärsrådgivning för kvinnor och vi vill öka forskning om kvinnors företagande.
Därför vill jag fråga:
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att fler kvinnor ska starta företag?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1644 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1644 om kvinnors företagande
Näringsminister Thomas Östros
Åsa Torstensson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler kvinnor ska starta företag.
Kvinnor står för ungefär en tredjedel av nyföretagandet. Det gör det angeläget att öka företagandet bland kvinnor, oavsett bransch. Samtidigt kan konstateras att kvinnors andel av nyföretagandet fördubblades under 1990-talet. Det kvinnliga nyföretagandet med ökade med 18 % under 2004. Det rör sig alltså åt rätt håll, och regeringen arbetar för att stärka denna trend ytterligare.
Regeringen har de senaste åren gjort särskilda satsningar för att främja kvinnors företagande. Under 2002@2004 avsattes totalt 42 miljoner kronor för att främja kvinnors och invandrares företagande och från år 2005 permanentades den satsningen med 19 miljoner kronor per år. Som exempel på insatser kan nämnas affärsrådgivning riktad till kvinnor, kompetensutveckling av företagsrådgivare, attitydarbete från skolåldern upp till universitet eller högskola och synliggörande av kvinnor i företagsstatistiken.
När det gäller regelverken, bedriver regeringen ett ambitiöst regelförbättringsarbete. I arbetet intar småföretagarperspektivet en central plats och det pågår nu en rad av initiativ som alla bidrar till att förenkla de regler som berör företagen. Bland annat genomförs ett omfattande handlingsprogram om över 330 konkreta åtgärder, som omfattar både lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Det handlar om enklare regler, färre blanketter och minskat uppgiftslämnande, ökat samarbete mellan myndigheterna, kortare handläggningstider, bättre service och tillgänglighet. Åtgärderna ska vidtas under innevarande mandatperiod.
Parallellt med handlingsprogrammet har Nutek i uppdrag att kartlägga vilka områden som orsakar de största administrativa kostnaderna för företagen samt genomföra mätningar av dessa områden. På dessa områden sätts sedan konkreta mål om minskade administrativa kostnader för företagen. Målen ska uppnås till år 2010.
En regelfråga som kan ha betydelse för kvinnors benägenhet att starta företag är utformningen på trygghetssystemen. Som ett led i strävan att skapa balans i försäkringsvillkoren mellan anställda och företagare har regeringen fattat beslut om en utredning om trygghetssystemen för företagare. Utredaren ska se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen och lämna förslag till hur regelverket i arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen kan göras tydligare och bättre. För den som vill starta företag ska regelverket underlätta övergången från anställning till företagande.
På skatteområdet har arvs- och gåvoskatten avskaffats för att underlätta generationsskiften i företag. Vidare har skattereglerna för fåmansbolag förbättrats genom förbättringar i de så kallade 3:12-reglerna. Totalt sänks skatten med en miljard kronor. För att uppmuntra fler företagare att anställa en första person sänks nu också arbetsgivaravgiften temporärt för den först anställda.
Andelen som tar lån är något lägre bland kvinnor som driver företag än bland män som driver företag. Ett problem som nämns är att kvinnor ofta söker mindre lån, som kommersiella aktörer inte bedömer lönsamma. För att tillgodose detta behov har Almi sedan förra året möjlighet att erbjuda så kallade minilån på upp till 50 000 kr. Minilånen har visat sig mycket efterfrågade, inte minst bland kvinnor. För att ytterligare stärka Almis möjligheter till insatser inom rådgivning och finansiering föreslog regeringen dessutom i vårpropositionen en förstärkning av verksamheten med 70 miljoner kronor per år. Förra året lanserades också Innovationsbron AB, en satsning på 2 miljarder kronor för att främja nya innovativa företag.
Kvinnor etablerar sig ofta inom småskalig verksamhet, i många fall även i kooperativ samverkan @ en form som visat sig väl lämpad för företagande inom till exempel vården. Regeringen stöder information och rådgivning om kooperativt företagande med 35 miljoner kronor i år. Regeringen har också stärkt insatserna till kvinnliga resurscentrum, som bland annat arbetar med att stödja kvinnors företagande.
Sammanfattningsvis finns en stor potential för ökat företagande bland kvinnor. För att främja en sådan utveckling satsar regeringen både på generella insatser och på insatser riktade direkt till kvinnor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.