Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvinnligt företagande

Skriftlig fråga 2003/04:919 av Larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-16
Anmäld
2004-03-16
Besvarad
2004-03-24
Svar anmält
2004-03-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 mars

Fråga 2003/04:919

 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky om kvinnligt företagande

Det är sedan länge känt att det är svårare för en kvinna än för en man att starta och driva företag. Frågan har aktualiserats i en undersökning som gjorts av ekonomie doktor Eva Javefors Grauers vid ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet.

Det största hindret för kvinnor som vill starta eget är finansiering vid företagsstart. Många kvinnor kommer från låglöneyrken och har därför inte tillgång till startkapital i samma omfattning som män. Kvinnor är, enligt undersökningen, inte heller benägna att ta risker som till exempel kan äventyra familjeekonomin.

Många kvinnor väljer också, enligt samma undersökning, att satsa på branscher som exempelvis vård och omsorg där de har stor kunskap och erfarenhet. 36 % av kvinnor som arbetar inom vård och omsorg skulle vilja starta en egen verksamhet. Detta är dock branscher där offentliga sektorn dominerar och sätter villkoren, vilket gör det svårt för privata företagare att etablera sin verksamhet.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Leif Pagrotsky:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta för kvinnor att starta och driva företag inom vård och omsorg?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:919 besvarad av

den 24 mars

Svar på fråga 2003/04:919 om kvinnligt företagande

Näringsminister Leif Pagrotsky

Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för kvinnor att starta och driva företag inom vård och omsorg.

Det har blivit allt vanligare att arbeta med välfärdstjänster i privat regi i stället för i kommun och landsting. År 2002 hade 12 % av de anställda inom välfärdstjänsterna en privat arbetsgivare. Det är en kraftig ökning jämfört med 1995 då motsvarande andel var 7 %. Kommunerna och landstingen köper i allt större utsträckning verksamhet från privata företag och organisationer i stället för att utföra tjänsterna i egen regi. Sedan 1990-talets början har antalet företagare, både med och utan anställda, ökat kraftigt inom vård och omsorg. Bland företagarna utan anställda, inom vård och omsorg, är de flesta kvinnor.

I den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården har regeringen klart uttalat att alternativa driftsformer i den öppna vården och omsorgen ska stimuleras genom att fler kooperativa, privata och ideella vårdgivare ges möjlighet att sluta avtal med sjukvårdshuvudmännen. Regeringen följer noga landstingens arbete med att följa intentionerna i den nationella handlingsplanen.

För åren 2002@2004 har 42 miljoner kronor anslagits för att främja företagande bland kvinnor och invandrare. Med stöd av dessa medel arbetar Nutek med att stödja kvinnors företagande genom rådgivning och kompetensutvecklingsinsatser i projekt som drivs av Almi Företagspartner AB:s regionala bolag och Nyföretagarcentrum. Aktiviteterna har varit mycket uppskattade och regeringen avser att fortsätta med insatser för att främja kvinnors företagande även efter 2004.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.