Kumla och Hall
Skriftlig fråga 2001/02:1450 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-07-25
- Besvarad
- 2002-08-14
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 juli
Fråga 2001/02:1450
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om Kumla och HallSveriges anstalter är inte bara små, flera av dem är också åldersstigna. Det pågående projektet avseende en ny kriminalvårdsanläggning i storleksklassen 200@250 platser är avsett att möta ett ökat beläggningstryck, inte som ersättning för dagens anstalter från 1800-talet. Beläggningstrycket är alarmerande och tilltagande. Det är nödvändigt att åtgärder vidtas. En sådan åtgärd vore att bygga ut kvm Kumla och kvm Hall till större och effektivare anstalter om 400@500 platser vardera.
Svensk kriminalvård har dessutom i dag betydande brister när det gäller behandlingsprogram. Många intagna befinner sig i dåligt psykiskt skick. Det behövs därför byggas upp kraftfulla och resursstarka enheter för att få såväl ekonomi som kvalitet i verksamheten. Det finns inom kriminalvården ingen koppling mellan storlek och kvalitet. Det förhåller sig snarare precis tvärtom. Den kanadensiska fångvården har tydligt påvisat detta. Små enheter kan svårligen utveckla en hög kvalitet på mer än begränsade områden.
Avser justitieministern därför verka för en utbyggnad av platskapaciteten vid kvm Kumla och kvm Hall till europeisk mellanklass, dvs. 400@500 platser, för att minska platsbristen och som ett led i ökad kvalitet inom kriminalvården?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1450 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:1450 om Kumla och Hall
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att verka för en utbyggnad av platskapaciteten vid kriminalvårdsmyndigheterna Kumla och Hall till europeisk mellanklass, dvs. 400@500 platser, för att minska platsbristen och som ett led i ökad kvalitet inom kriminalvården.
Jag vill inledningsvis framhålla att regeringens styrning av kriminalvården sker på ett övergripande plan och att det är Kriminalvårdsstyrelsen som ansvarar för den närmare utformningen av verksamheten. Det är alltså Kriminalvårdsstyrelsen som avgör frågor om hur många platser en anstalt ska inrymma och om var landets anstalter ska vara belägna.
Kriminalvården fick nyligen ett tillskott på 150 miljoner kronor för att kunna inrätta fler platser. Fram t.o.m. utgången av år 2004 planerar Kriminalvårdsstyrelsen att inrätta ca 500 nya häktes- och anstaltsplatser.
I april 2002 uppdrog regeringen åt Statskontoret att analysera kriminalvårdens verksamhet och lämna förslag till effektiviseringar. En del av granskningen ska särskilt avse resursutnyttjandet i landets fängelser, vilket innefattar att se över frågor som rör anstaltsstrukturen. Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2003.
Regeringen planerar vidare att inom kort tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av kriminalvårdslagstiftningen och utarbeta förslag till en ny kriminalvårdslag. Lagstiftningens utformning har givetvis ett nära samband med verksamhetsrelaterade frågor inom kriminalvårdens område. En uppgift för utredningen kommer därför att bli att göra en bedömning av förslagens effekter bl.a. på dagens anstaltsstruktur.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.