Krisberedskapen och längre perioder av extremt väder
Skriftlig fråga 2009/10:583 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-26
- Anmäld
- 2010-03-01
- Besvarad
- 2010-03-03
- Svar anmält
- 2010-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 februari
Fråga
2009/10:583 Krisberedskapen och längre perioder av extremt väder
av Ameer Sachet (s)
till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
Kanske har den senaste tidens vinterväder visat på en viss brist i den svenska krisberedskapen. I den svenska krisberedskapen diskuteras snabba och kortvariga väderskiften som problem. Ibland, menar man inom krisberedskapen, slår väderförhållandena över till sådana styrkor att vi talar om extremt väder eller naturolyckor. Till naturolyckor i Sverige räknas översvämning, ras och skred, stormar, orkaner, snöoväder och häftig åska. Extremt väder och naturolyckor i olika former får ofta stora konsekvenser och kan även innebära risker för människor.
Bristen är att klimatförändringarna kan leda till längre perioder av extremt väder som ändå inte är naturolyckor. Det kan bli långa perioder av mycket snö och kyla som lamslår kollektivtrafiken och orsakar stora produktionsbortfall då människor inte kommer fram till sina arbeten. Vi kan ju också mycket väl få en sommarperiod av långvarig mycket hög värme eller stadigvarande regnande som skapar stora påfrestningar på människor, grödor, byggnader och kommunikationer. Tågkaoset har också visat på behovet av tydligare stöd till enskilda myndigheter och samhällsföretag i att hantera kriser.
Avser försvarsministern att stärka såväl riskanalyser för längre perioder av extremt väder som själva beredskapen att hantera dem hos enskilda myndigheter och samhällsföretag?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:583 besvarad av Försvarsminister Sten Tolgfors
Svar på fråga
2009/10:583 Krisberedskapen och längre perioder av extremt väder
Försvarsminister Sten Tolgfors
Ameer Sachet har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att dels stärka riskanalyser för längre perioder av extremt väder, dels stärka själva beredskapen att hantera dem hos enskilda myndigheter och samhällsföretag.
Regeringen avser att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tre särskilda uppdrag, med anledning av de konsekvenser den stränga kylan och den rikliga nederbörden orsakat. För det första bör MSB redovisa en samlad utvärdering och analys över hur krisberedskapen fungerat under dessa förhållanden. Vidare bör MSB utarbeta en samlad analys över vilka konsekvenser vårfloden kan få på samhället. Slutligen avser regeringen även att ge MSB i uppdrag att ta fram ett scenario om en så kallad isstorm som ska utgöra en av grunderna för myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser.
Varje myndighet som ansvarar för en verksamhet har också detta ansvar under en krissituation. Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska varje myndighet i syfte att stärka samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. En redovisning ska lämnas till Regeringskansliet i samband med årsredovisningen. Analyserna syftar till att identifiera brister och ge underlag för beslut om vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra samhällets krisberedskap.
Regeringen beslutade den 18 februari 2010, att ett antal myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskapen i sin risk- och sårbarhetsanalys också ska genomföra och redovisa en bedömning av myndighetens krisberedskapsförmåga. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2010.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.