krisberedskapen i kommunerna
Skriftlig fråga 2004/05:1780 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-06-02
- Anmäld
- 2005-06-02
- Besvarad
- 2005-06-09
- Svar anmält
- 2005-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1780
av Harald Nordlund (fp) till försvarsminister Leni Björklund om krisberedskapen i kommunernaKrisberedskapsmyndigheten skriver i sin årsrapport för 2004 bland annat att kommunerna övar för lite och är dåligt förberedda på att klara allvarliga krissituationer. Antalet övningar, 521, är enligt myndigheten endast en tredjedel av vad som är behovet.
Bristerna i beredskapen avser flera olika områden såsom elförsörjning, IT och telekommunikation, hantering av kemiska ämnen och hantering av katastrofer.
Till detta kommer att Räddningsverket uttalat att det ansvar som åvilar den lokala räddningstjänsten vid till exempel en olycka vid transport av farligt gods har kommunerna svårt att leva upp till.
Min fråga:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra den lokala krisberedskapen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1780 besvarad av
den 9 juni
Svar på fråga 2004/05:1780 om krisberedskapen i kommunerna
Försvarsminister Leni Björklund
Harald Nordlund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra den lokala krisberedskapen.
När det gäller förmågan att inrikta, samordna och prioritera arbete vid en kris så har landets kommuner på olika sätt prövats under de senaste åren. Enligt min uppfattning så visar de aktuella exemplen från flodvågskatastrofen i Sydostasien och vid stormen över södra Sverige på en väl fungerande lokal krishanterings- och krisledningsverksamhet. Vid stormen över södra Sverige ställdes de mest utsatta kommunerna inför ett mycket omfattande och långvarigt krishanteringsarbete.
De erfarenheter som följer av dessa händelser ska vi naturligtvis tillvarata i det pågående arbetet för att ytterligare förstärka samhällets krisberedskap.
Även om utvecklingen när det gäller förmåga att hantera extraordinära händelser är positiv finns det fortfarande en del kvar att göra för att förbättra kommunernas krishanteringsförmåga. Därför är det viktigt att övningsverksamheten ökar och inriktas mot praktiskt och konkret krisledningsarbete.
Kommunerna har en central roll i krishanteringssystemet. Staten och kommunerna har därför träffat en uppgörelse som lägger fast kommunernas ansvar och uppgift samt den statliga ersättning som de ska erhålla. De nya uppgifterna ska införas i kommunerna under en uppbyggnadsperiod om tre år med start under 2006. Parterna har kommit överens om fem mål för kommunernas krisberedskap. Här kan särskilt nämnas målet om god förmåga att hantera en extraordinär händelse. Det innebär att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet upprätthålls, samt att ge medborgare och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Kommunerna kommer att få ekonomisk ersättning för det arbete som utförs i enlighet med överenskommelsen. Avtalet är beroende av att riksdagen godkänner det lagstöd som uppgifterna förutsätter. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med lagförslag i det fortsatta arbetet med samhällets krisberedskap.
När det gäller ansvar för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor så ska kommunerna planera och organisera verksamheten så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kommunens organisation för räddningstjänst ska grunda sig på den riskbild som finns i den aktuella kommunen. Målen för räddningstjänstverksamheten, förmågan att genomföra räddningsinsatser och de resurser som kommunen förfogar över ska sedan beskrivas i ett handlingsprogram. Handlingsprogrammen ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Det första handlingsprogrammet ska ha antagits senast den 1 januari 2005. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Länsstyrelsen utövar sedan med stöd av Räddningsverket tillsyn över lagens efterlevnad.
Här konstaterar jag att de fåtaliga erfarenheter som finns från större händelser med transporter av farligt gods under senare tid visar att kommunerna har haft förmåga att hantera dessa olyckor. En förutsättning har varit att man i stor omfattning utnyttjat möjligheterna till samverkan med andra aktörer.
Medborgarens trygghet och säkerhet i samhället blir en allt viktigare fråga för kommunerna, landstingen och staten. Samtidigt som kraven ökar på effektiva insatser sätts fokus alltmer på att förebygga och förhindra olyckor och allvarliga störningar i samhället. Kommunerna är en mycket viktig aktör på det här området, och denna roll har förstärkts och förtydligats i lagen om skydd mot olyckor och igenom det nya krishanteringssystemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.