Kriminella gäng som tvingar unga att begå brott
Skriftlig fråga 2020/21:1032 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-15
- Överlämnad
- 2020-12-16
- Anmäld
- 2020-12-17
- Sista svarsdatum
- 2020-12-30
- Svarsdatum
- 2021-01-15
- Besvarad
- 2021-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I justitieutskottet pågår beredning av regeringens förslag om tidsgränser för häktning. Regeringens förslag är en tidsgräns för vuxna på sex månader och en gräns på tre månader för unga under 18 år. Gränserna skulle få överskridas vid synnerlig vikt. Vi moderater vill inte ha några tidsgränser alls.
Regeringens förslag har varit ute på remiss. Flera av remissinstanserna, bland annat Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården och Advokatsamfundet, påtalade att det fanns ökad risk för att unga skulle tvingas att begå brott för äldre kriminellas räkning eller att ta på sig skulden för brott de inte begått. Anledningen till detta skulle vara att unga får kortare häktningstid. De får ju även straffrabatt då de är under 21 år.
Justitieutskottet ansåg att sex månader för vuxna var för kort tid och föreslog nio månader i stället. Förslaget avstyrktes av Lagrådet. Justitieutskottet bestämde då att någon tidsgräns för vuxna inte skulle införas men att tidsgränsen på tre månader skulle gälla för unga under 18 år.
Vi moderater anser att detta ytterligare ökar incitamenten för äldre kriminella att tvinga unga till kriminalitet. Den 14 december 2020 publicerades en artikel där det framkom att Ekot intervjuat underrättelsechefer i landets sju polisregioner för att få en bild av rekryteringen av unga till kriminella gäng.
Resultatet är upprörande. I sex av sju polisregioner finns tolvåriga barn som begår brott för kriminella gäng. Barnen används till narkotikaförsäljning, transporter av vapen med mera. I Stockholm och Göteborg uppger polisen att det rör sig om hundratals barn som utför handlingar för kriminella gäng.
Fyra av underrättelsecheferna anser att rekryteringen av barn har ökat de senaste åren och att barnen blir allt yngre. En kommunpolis i Fittja säger att barnen växer in i gängen. De rekryteras redan vid 10–12 års ålder och börjar få större uppdrag i 15-årsåldern.
Redan när regeringen föreslog sex månader för vuxna och tre månaders tidsgräns för unga ansåg flera remissinstanser att denna skillnad skulle öka incitamenten för äldre kriminella att tvinga unga till kriminalitet. Incitamenten har ökat ytterligare nu när justitieutskottet beslutat att ingen tidsgräns ska införas för vuxna.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Anser ministern att ovannämnda skillnad ökar risken för att unga ska tvingas in i kriminalitet och, om svaret är ja, vilka åtgärder avser ministern att vidta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1032 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1032 av Ellen Juntti (M)
Kriminella gäng som tvingar unga att begå brott
Ellen Juntti har frågat justitie- och migrationsministern om han anser att justitieutskottets förslag om att inte införa någon tidsgräns avseende häktning för vuxna samtidigt som en tidsgräns på tre månader ska gälla för unga under 18 år ökar risken för att unga ska tvingas in i kriminalitet och, om svaret är ja, vilka åtgärder ministern avser att vidta. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Brottsligheten i kriminella nätverk ska tryckas tillbaka med samhällets fulla kraft. Vi ska göra det på bred front genom att bekämpa både brotten och brottens orsaker. Med 34-punktsprogrammet genomför vi det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige.
Tidsgränser för häktning förändrar inte detta. I många länder, bland annat Danmark, finns redan en bortre gräns för hur lång tid en häktning får pågå. Att införa tidsgränser för häktning vore alltså inget unikt för Sverige. Tvärtom har det riktats återkommande internationell kritik mot Sverige för avsaknaden av tidsgränser. Kritiken har kommit från Europarådets särskilda kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT), FN:s kommitté mot tortyr (CAT) och FN:s kommitté för barnets rättigheter (CRC). Den kritiken tar regeringen på allvar.
Men regeringen har varit noga med att utforma de föreslagna tidsgränserna i propositionen Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering (prop. 2019/20:129) så att de brottsutredande myndigheternas förmåga att utreda allvarliga brott inte försämras. Det som har föreslagits är därför inte några fasta tidsgränser, utan tidsgränser som under vissa förutsättningar får överskridas. Exempel på när tidsgränserna får överskridas har i propositionen angetts vara just när brottet är en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet. Ett annat exempel är när brottet har internationella kopplingar. Detta gäller även när den misstänkte är under 18 år. Regeringens förslag om tidsgränser bör därför inte ge incitament för gäng att tvinga unga att begå allvarliga brott för deras räkning.
Justitieutskottet har nu skickat ut ett förslag om att slopa tidsgränsen för häktning av vuxna på remiss. Regeringspartierna hade velat gå vidare med förslaget om tidsgränser för vuxna men kan konstatera att det för närvarande saknas en majoritet i utskottet för det.
För regeringen är brottsbekämpningen en högt prioriterad fråga. Unga ska inte begå brott eller befinna sig i sammanhang där brott begås. Flera av åtgärderna i 34-punktsprogrammet riktas därför mot unga lagöverträdare och unga i riskzon att utveckla kriminalitet. Det handlar exempelvis om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott men också om förebyggande insatser genom ökade möjligheter för socialtjänsten att ingripa och ytterligare resurser till LVU-placeringar. Vi genomför också långsiktiga insatser för att strypa gängens nyrekrytering. En utredning pågår om bland annat skärpta straff för dem som involverar unga i kriminalitet.
Stockholm den 15 januari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.