Korruption och maktmissbruk inom FN

Skriftlig fråga 2019/20:388 av Markus Wiechel (SD)

Markus Wiechel (SD)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

FN:s ledarskap beskrivs som dysfunktionellt av antikorruptionsrevisorn Louise Brown efter att skandal efter skandal dykt upp inom organisationen.

Sverige har samtidigt under ett decennium varit den största givaren av ej öronmärkta bidrag till FN-organet World Food Programme (WFP), och under åren 2013–2017 skickades nästan 4,2 miljarder av skattebetalarnas pengar till organisationen. Utöver detta har Sverige utlovat ytterligare 3,6 miljarder kronor fram till år 2021.

Svenska Dagbladet (SvD) har fått läsa en konfidentiell internrapport genomförd av den externa revisionsbyrån Willis Towers Watson som utgått från uppgifter från över 8 000 anställda. Granskningen har enligt SvD visat på en organisation som är genomsyrad av missförhållanden, maktmissbruk och undermålig styrning:

Runt 35 procent har upplevt eller bevittnat maktmissbruk av överordnade. Ofta har det gällt rekryteringar där nepotism är utbredd. Intervjuare har i vissa fall bara fått ett cv i handen och uppmanats anställa personen utan rekryteringsprocess. Högt uppsatta anklagas också för att använda givarmedel till privatchaufförer och familjemedlemmar.

Omkring 29 procent har erfarit trakasserier i form av våldsamma utskällningar eller aggressiva beteenden av överordnade. En intervjuad uppger att skor och kartonger kastats. Anställda har nedvärderats med uttalanden som hur kunde du komma till denna nivå genom att producera sådant här skräp? Mobbning, utfrysning och isolering är vardag.

Runt 23 procent har upplevt diskriminering, särskilt etniska minoriteter, kvinnor och lokalanställda. Det finns en preferens för amerikaner och européer, lokalanställda ses som mindre kompetenta än internationell personal. Det konstateras att internationell personal, men inte lokalanställda, får skolbidrag, privatchaufförer och inflationsjusterade löner. 

De uppgifter som framkommit är naturligtvis ingen rolig läsning för biståndsministern, som ju ansvarar för att svenska skattemedel avsedda för internationellt bistånd ska gå till vad det är tänkt att gå till. När Sverige toppar rankningar av medel som inte är öronmärkta blir situationen än jobbigare.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att svenska biståndsmedel används som det är tänkt, och kan detta leda till att delar av de svenska pengarna blir öronmärkta?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-11-13 Överlämnad: 2019-11-13 Anmäld: 2019-11-14 Svarsdatum: 2019-11-20 Sista svarsdatum: 2019-11-20
Svar på skriftlig fråga