Korruption och maktmissbruk inom FN

Skriftlig fråga 2019/20:388 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-13
Överlämnad
2019-11-13
Anmäld
2019-11-14
Svarsdatum
2019-11-20
Sista svarsdatum
2019-11-20
Besvarad
2019-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

FN:s ledarskap beskrivs som dysfunktionellt av antikorruptionsrevisorn Louise Brown efter att skandal efter skandal dykt upp inom organisationen.

Sverige har samtidigt under ett decennium varit den största givaren av ej öronmärkta bidrag till FN-organet World Food Programme (WFP), och under åren 2013–2017 skickades nästan 4,2 miljarder av skattebetalarnas pengar till organisationen. Utöver detta har Sverige utlovat ytterligare 3,6 miljarder kronor fram till år 2021.

Svenska Dagbladet (SvD) har fått läsa en konfidentiell internrapport genomförd av den externa revisionsbyrån Willis Towers Watson som utgått från uppgifter från över 8 000 anställda. Granskningen har enligt SvD visat på en organisation som är genomsyrad av missförhållanden, maktmissbruk och undermålig styrning:

• Runt 35 procent har upplevt eller bevittnat maktmissbruk av överordnade. Ofta har det gällt rekryteringar där nepotism är utbredd. Intervjuare har i vissa fall bara fått ett cv i handen och uppmanats anställa personen utan rekryteringsprocess. Högt uppsatta anklagas också för att använda givarmedel till privatchaufförer och familjemedlemmar.

• Omkring 29 procent har erfarit trakasserier i form av våldsamma utskällningar eller aggressiva beteenden av överordnade. En intervjuad uppger att skor och kartonger kastats. Anställda har nedvärderats med uttalanden som ”hur kunde du komma till denna nivå genom att producera sådant här skräp?” Mobbning, utfrysning och isolering är vardag.

• Runt 23 procent har upplevt diskriminering, särskilt etniska minoriteter, kvinnor och lokalanställda. ”Det finns en preferens för amerikaner och européer, lokalanställda ses som mindre kompetenta än internationell personal.” Det konstateras att internationell personal, men inte lokalanställda, får skolbidrag, privatchaufförer och inflationsjusterade löner. 

De uppgifter som framkommit är naturligtvis ingen rolig läsning för biståndsministern, som ju ansvarar för att svenska skattemedel avsedda för internationellt bistånd ska gå till vad det är tänkt att gå till. När Sverige toppar rankningar av medel som inte är öronmärkta blir situationen än jobbigare.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att svenska biståndsmedel används som det är tänkt, och kan detta leda till att delar av de svenska pengarna blir öronmärkta?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:388 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:369 av Hans Wallmark (M) Styrningen av FN:s världslivsmedelsprogram WFP, samt fråga 2019/20:388 av Markus Wiechel (SD) Korruption och maktmissbruk inom FN


Hans Wallmark har bett mig att svara på frågan om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att styrningen av FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) sker på ett korrekt sätt. Markus Wiechel har bett mig svara på frågan om vad jag avser att göra för att säkerställa att svenska biståndsmedel används som det är tänkt, samt om det finns anledning att öronmärka svenskt stöd.

WFP har en unik kapacitet att bidra med livsmedelsassistans i humanitära kriser och katastrofer. Organisationen är ofta en av de första på plats i krissituationer och bidrar i hög utsträckning till att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet för nödlidande människor.

Liksom från alla regeringens samarbetspartners förväntar jag mig stor transparens och regelefterlevnad från WFP. Sveriges inställning är också tydlig: korruption, maktmissbruk, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier får inte tolereras och måste alltid bemötas med största allvar. Skyldiga ska hållas ansvariga och drabbade och visselblåsare ska få stöd och skydd, för att våga anmäla och driva processer mot förövare.

Jag bedömer att WFP:s ledning tagit frågan om korruption, maktmissbruk, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier, på största allvar och vidtagit viktiga åtgärder som bidragit till förändring. Detta är angeläget då det tar tid att få genomslag för förändringar i en så pass stor organisation som WFP med ca 16 000 anställda och verksamhet i 83 länder, oftast i mycket svåra kontexter.

Under 2018 tillsattes en gemensam arbetsgrupp bestående av medlemsstater och representanter från WFP:s ledning med syfte att ta fram en handlingsplan som ska bidra till bättre rapportering, undersöknings- och uppföljningsmekanismer när det gäller maktmissbruk, diskriminering trakasserier och sexuella trakasserier. Den internrapport från WFP som svenska medier tagit del av, och vilken Hans Wallmark och Markus Wiechel refererar till i sina respektive frågor, är beställd av denna arbetsgrupp med avsikt att användas i det pågående förändringsarbetet inom WFP.

Den internationella utvärdering av WFP som nyligen genomförts (MOPAN 2017-2018) lyfter fram det förändringsarbete som WFP inlett på detta område som positivt. Utvärderingen pekar exempelvis på att WFP uppdaterat sin policy för trakasserier, sexuella trakasserier, maktmissbruk och diskriminering för att bland annat ta bort den tidsgräns på sex månader som tidigare fanns för att rapportera missförhållanden. Därtill har budgeten för generalinspektören för att genomföra undersökningar ökat, och åtgärder vidtas i allt större utsträckning mot anställda som bryter mot policyn. Samtidigt kommer det att krävas fortsatt handlingskraft från i synnerhet ledningen men även medlemsstaterna för att komma till rätta med problemen och åstadkomma en förbättrad organisationskultur.

Sverige kommer att fortsätta att driva frågor om organisationskultur och särskilt sådana rörande trakasserier, sexuella trakasserier, maktmissbruk och diskriminering inom WFP. Det är centralt att Sverige stöder WFP:s ledning i den förändringsprocess som pågår. Sverige kommer också aktivt driva på för att beslutade regler och riktlinjer efterlevs och följs upp, i alla led av organisationen. Dessa frågor utgör en viktig del i den organisationsstrategi för WFP som för närvarande tas fram av Utrikesdepartementet.

Det svenska kärnstödet utgör en grundpelare i Sveriges arbete för att rädda liv och lindra nöd runtom i världen. Stödet gör det möjligt för mottagande organisationer att reagera snabbt vid nya och försvårade humanitära kriser. Flexibiliteten som kärnstödet bidrar till ökar effektiviteten i verksamheten och till att genomförande organisationer kan fokusera sitt arbete där behoven är störst. Öronmärkt stöd i sig är inte en garant för en god arbetsmiljö eller organisationskultur. Därför ligger regeringens linje fast: kärnstödet kommer inte att öronmärkas.

Stockholm den 20 november 2019

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.