Kooperativt företagande
Skriftlig fråga 2006/07:385 av Johansson, Ann-Kristine (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-18
- Anmäld
- 2006-12-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-01-15
- Svar anmält
- 2007-01-16
- Besvarad
- 2007-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 december
Fråga
2006/07:385 Kooperativt företagande
av Ann-Kristine Johansson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Riksdagen beslutade inför 2005 att 54 miljoner kronor årligen särskilt skulle stötta kvinnors och invandrares företagande samt kooperativt företagande. Åren 2005 och 2006 angav regeringen att 35 miljoner kronor skulle användas för att främja kooperativt företagande och fördelas enligt förordning om statsbidrag till kooperativa utvecklingscentrum. Den nya regeringen vill nu dels satsa 100 miljoner kronor på kvinnors företagande, dels höja bidraget till Almi med 80 miljoner kronor, bland annat för att stärka företagsrådgivningen till invandrare. Av budgetpropositionen för 2007 framgår inte vilka planer regeringen har för stödet till kooperativt företagande.
Nuteks stora entreprenörskapsbarometer visar att en majoritet – närmare två tredjedelar eller två miljoner människor – av dem som kan tänka sig att bli företagare helst vill driva företag tillsammans med andra. Tillväxten har varit kraftig i 10 av SCB:s 15 branschgrupper. Detta bekräftar att ett företagande tillsammans ligger i tiden.
De kooperativa utvecklingscentrumen är den aktör som har särskild kompetens för denna typ av företagande. Det finns i dag 25 kooperativa utvecklingscentrum i landet, fördelade på alla län, med tillsammans ca 100 anställda varav de flesta är företagsrådgivare. De nya företagarna ger dem genomgående högt betyg. Stöd till människor som vill driva företag tillsammans är en nyckel till att flera ska bli företagare. De kooperativa utvecklingscentrumen behöver därför ett fortlöpande och långsiktigt statligt bidrag.
Vad planerar näringsministern att göra när det gäller statens stöd till information och rådgivning om kooperativt företagande?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:385 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2006/07:385 Kooperativt företagande
Näringsminister Maud Olofsson
Ann-Kristine Johansson har frågat mig vad jag avser att göra när det gäller statens stöd till information och rådgivning om kooperativt företagande.
Villkoren för kooperativt företagande bestäms i hög grad av de förutsättningar som gäller för företagande generellt. Regeringen har därför i budgetpropositionen för år 2007 presenterat förslag som främjar entreprenörskap, gör det mer lönsamt att anställa, förbättrar företagens kapitalförsörjning och minskar företagens administrativa kostnader genom att åtgärder mot regelkrångel och byråkrati vidtas. Exempel på åtgärder av detta slag som regeringen har aviserat i budgetpropositionen är avgiftslättnader på socialavgiftsområdet för personer mellan 19 och 24 år, spridning av kunskap om entreprenörskap och företagande bland unga genom att den ges ökad genomslagskraft inom hela utbildningsområdet och intensifierat arbete med förenkling av regelverket som berör företagande med mera.
Andra åtgärder som kommer att öka möjligheterna för kooperativt företagande är regeringens avsikt att under mandatperioden vidta åtgärder för att öka mångfalden inom vård, omsorg och utbildning.
Vad avser medelstilldelningen till kooperativt företagande kan inledningsvis nämnas att regeringen i årets arbete med regleringsbrevet strävar efter att undvika en detaljreglering av verksamheten vid Verket för näringslivsutveckling – Nutek. I stället eftersträvas en förbättrad styrning genom fastställande av tydliga mål för verksamheten. I regleringsbrevet anges under villkoren för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. de verksamheter som anslagsmedlen ska finansiera, varav kooperativt företagande är ett angeläget område. Den friare styrningen av medlen på anslagsposten medger att tilldelningen av medel till kooperativt företagande inom givna ramar bättre kan anpassas till de behov som föreligger.
Companion – Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har i en rapport som presenterats under hösten visat att många entreprenörer vill starta företag tillsammans med andra. Detta gäller särskilt personer med en svagare anknytning till företagande. Den kooperativa associationsformen upplevs av dessa entreprenörer som väl lämpad för den verksamhet de vill etablera. De kooperativa utvecklingscentrumen gör en viktig insats i att främja nyföretagande bland dessa grupper av nyföretagare genom den rådgivning de erbjuder. Jag bedömer att de kooperativa utvecklingscentrumens rådgivningsinsatser kan komma att vara ett viktigt bidrag för förverkligandet av regeringens avsikt att öka mångfalden inom vård, omsorg och utbildning och öka nyföretagande bland kvinnor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.