Kontroversiell vapenexport

Skriftlig fråga 2016/17:74 av Hans Linde (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2016-10-05
Överlämnad: 2016-10-06
Anmäld: 2016-10-11
Svarsdatum: 2016-10-12
Sista svarsdatum: 2016-10-12
Besvarad: 2016-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Kontroversiell vapenexport(pdf, 92 KB)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

Diakonia och Sveriges konsumenter presenterade nyligen rapporten Deadly investments – Swedish banks investments in controversial arms trade. Rapporten analyserar hur 7 svenska banker genom sina sparfonder investerar i 15 företag som ägnar sig åt kontroversiell vapenexport. Med kontroversiell vapenexport menar de export till länder som antingen leds av auktoritära regimer, har bristande politiska rättigheter och medborgerliga friheter, befinner sig i väpnad konflikt eller som trots stor fattigdom använder en oproportionerligt stor del av statsbudgeten till militära utgifter. Denna typ av export strider mot en rad principer i internationella konventioner och regelverk som syftar till att förhindra att vapen hamnar i fel händer.

Rapporten visar att de sju största bankerna i Sverige investerar i flera av dessa vapenföretag genom sina sparfonder. Totalt rör det sig om 4,7 miljarder svenska kronor som investeras i företagen. Bland de företag som bankerna investerar i finns vapenjättarna Boeing och Raytheon, som nyligen exporterat bomber till Saudiarabien som används i den pågående konflikten i Jemen. Andra exempel är de europeiska företagen BAE Systems, Finmeccanica och Airbus, vars dotterbolag MBDA exporterade missiler till Gaddafiregimen i Libyen åren innan den föll 2011.

Den Saudiledda koalitionens pågående attacker i Jemen anklagas av flera människorättsorganisationer för att bryta mot internationell humanitär rätt. Både ideella organisationer och Europaparlamentet har framfört krav på vapenembargo mot Saudiarabien. Trots det har åtminstone tre av vapenföretagen fortsatt med exporten till landet efter att konflikten börjat.

Bankernas investeringar är i första hand deras ansvar. Samtidigt finns det möjligheter för regeringen att införa regleringar och bindande riktlinjer. För den enskilde konsumenten är det mycket svårt att ha överblick över i vilka företag ens investeringar hamnar.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att svenska besparingar inte ska investeras i företag som ägnar sig åt kontroversiell vapenexport?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:74 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)




	Dnr Fi2016/03529/V

Finansdepartementet

Finansmarknads- och konsumentministern

Till riksdagen

Svar på fråga av 2016/17:74 av Hans Linde (V) Kontroversiell vapenexport

Hans Linde har frågat mig om vilka initiativ jag avser att ta för att svenska besparingar inte ska investeras i företag som ägnar sig åt kontroversiell vapenexport.

Illegal och oansvarig handel med vapen och annan krigsmateriel innebär alltid särskilda risker för att väpnade konflikter förstärks eller förlängs. Sådan handel kan också vara en riskfaktor när det gäller övergrepp av mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt.

Jag är överens med Hans Linde om att det i dagsläget kan vara svårt för konsumenter att få information om vad deras pengar lånas ut till. Det är inte regeringens uppgift att bestämma vilka bolag fondförvaltare ska investera i men vi förväntar oss av aktörerna på finansmarknaden att dessa gör det tydligt och enkelt för konsumenter att jämföra olika fonder med varandra ur ett hållbarhetsperspektiv.

I december 2014 gav regeringen en utredare i uppdrag att föreslå de åtgärder som behövs för att förbättra informationsgivningen och jämförbarheten kring hur fondförvaltare integrerar hållbarhetsaspekter, såsom mänskliga rättigheter och bekämpning av korruption, i sin förvaltning. Utredaren har bl.a. föreslagit att fondförvaltare ska lämna den information som behövs för förståelsen av en fonds investeringar och konsekvenser av dessa i hållbarhetsavseende. Utredningen föreslår också att om förvaltaren inte beaktar hållbarhetsaspekter ska förvaltaren även lämna information om det. Remisstiden löper till den 11 november 2016 och därefter ska vi analysera svaren och se om det finns behov att gå längre än utredningens förslag. Jag arbetar med att förslag till lagstiftning ska lämnas till riksdagen under 2017.

Stockholm den 12 oktober 2016

Per Bolund