Konflikten i Nagorno-Karabach
Skriftlig fråga 2020/21:154 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-02
- Överlämnad
- 2020-10-05
- Anmäld
- 2020-10-13
- Svarsdatum
- 2020-10-14
- Sista svarsdatum
- 2020-10-14
- Besvarad
- 2020-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Enligt Utrikespolitiska institutet har Nagorno-Karabach varit ett armeniskt bosättningsområde i hundratals år. Motsättningar mellan Armenien och Azerbajdzjan har funnits länge, och 1920 massakrerades armenier av azerbajdzjanska armén i Şuşamassakern. Efter Sovjetunionens fall tog Armenien över området från Azerbajdzjan. Sedan 1994 har det rått vapenvila i konflikten, men den har aldrig blivit löst. Både Armenien och Azerbajdzjan gör anspråk på området. Men det borde vara folket i Nagorno-Karabach som bestämmer sin egen framtid.
Nyligen drabbade ländernas militära styrkor samman. Sammandrabbningen beskrivs som den värsta på lång tid. Både Armenien och Azerbajdzjan har rustat upp militärt, och risken för ett blodigt krig är större än på länge.
Turkiets stormaktsambitioner har gjort att de mer och mer blandat sig i konflikten på Azerbajdzjans sida. Nyligen sa Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att han står i solidaritet med sina bröder i Azerbajdzjan och är beredd att stödja dem på alla möjliga sätt. Turkiet har redan begått det armeniska folkmordet, seyfo, mot armenier, assyrier och andra kristna befolkningar i regionen. Det är totalt oacceptabelt att Turkiet hotar Armenien med våld – de har redan begått det värsta tänkbara brottet som finns mot det armeniska folket.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vad gör ministern för att säkerställa att befolkningen i Nagorno-Karabach själva får avgöra sin framtid, och vad gör ministern för att Turkiet inte ska blanda sig i konflikten?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:154 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på frågorna 2020/21:154 av Robert Hannah (L) Konflikten i Nagorno-Karabach, 2020/21:164 av Björn Söder (SD) Azerbajdzjans och Turkiets agerande mot Artsach och Armenien, 2020/21:167 av Björn Söder (SD) Åtgärder mot den turkiska regimen och 2020/21:187 av Markus Wiechel (SD) EU:s uttalanden mot bakgrund av Azerbajdzjans anfallskrig
Robert Hannah har frågat mig vad jag gör för att säkerställa att befolkningen i Nagorno-Karabach själva får avgöra sin framtid, och vad jag gör för att Turkiet inte ska blanda sig i konflikten. Björn Söder har frågat mig om jag avser att utarbeta en strategi för att förmå Azerbajdzjan att lägga ned vapnen och återgå till förhandlingsbordet, och vilka vidare åtgärder jag och regeringen vidtar gentemot Azerbajdzjan och Turkiet. Björn Söder har även frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta och verka för gentemot Turkiet och Erdoğan med anledning av Turkiets involvering i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig om jag anser att EU:s uttalande om den berörda konflikten räcker och om jag kommer driva på för en hårdare retorik alternativt åtgärder som exempelvis handelssanktioner mot Azerbajdzjan eller Turkiet. Jag väljer att besvara frågorna samlat.
Regeringen följer noggrant och med oro den allvarliga upptrappning i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach som skett sedan sommaren, och ytterligare intensifierats de senaste veckorna. Det finns olika versioner om hur striderna påbörjats och båda parterna lägger skulden på varandra. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, bedriver genom den så kallade Minsk-gruppen ett uthålligt arbete för en fredlig lösning på konflikten om Nagorno-Karabach. Under Sveriges kommande OSSE-ordförandeskap kommer Sverige genom Minskgruppen och ordförandeskapets personliga representant stötta initiativ som kan leda till att konflikten får en förhandlad och hållbar lösning
Europeiska rådet uppmanade den 1 oktober till omedelbart eldupphör och underströk att det inte finns någon militär lösning på krisen. Europeiska rådet uttalade sig även tydligt mot extern inblandning i konflikten och har gett sitt fulla stöd till OSSE:s Minskgrupp. Sverige står till fullo bakom detta uttalande.
Den svenska ståndpunkten är tydlig: omedelbart eldupphör och en återgång till förhandlingar under OSSE:s Minskgrupp. Detta har jag framfört personligen till utrikesministrarna i Armenien och Azerbajdzjan. Jag har även haft ett videomöte med de tre samordförandena i Minskgruppen och OSSE-ordförandens personlige representant. Jag har under mina samtal uttryckt mitt fulla stöd till ansträngningarna från Minskgruppens samordförande för att få slut på striderna och uppmanat till återupptagna samtal i detta format. Armeniens och Azerbajdzjans utrikesministrar träffades i Moskva den 9 oktober på inbjudan av Ryssland, och kom där överens om en humanitär vapenvila. Båda sidor måste nu visa att denna överenskommelse respekteras. Sverige uppmanar alla aktörer, däribland Turkiet, att agera konstruktivt för att få till stånd ett eldupphör och en återgång till förhandlingar under samordförandena för OSSE:s Minskgrupp.
Främjande av dialog och samarbete för en långsiktig, politiskt hållbar lösning på konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan är vägledande för mitt agerande som Sveriges utrikesminister.
Stockholm den 14 oktober 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.