Koldioxidbedövning vid slakt av grisar

Skriftlig fråga 2017/18:500 av Jens Holm (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-12-15
Överlämnad
2017-12-18
Anmäld
2017-12-19
Svarsdatum
2018-01-02
Sista svarsdatum
2018-01-02
Besvarad
2018-01-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Torsdagen den 14 december visade SVT bilder från svenska slakterier där grisar bedövas genom att föras ned i ett schakt med koldioxid. Bilderna rimmar illa med den bild som medborgarna har av svenskt djurskydd som bland annat går ut på att djur ska skonas från onödigt obehag och lidande vid slakt.

Filmer och foton av grisarna under gasning med koldioxid visar skräckslagna djur som kämpar för att få luft genom att sträcka trynena uppåt och kippa efter andan. Ögonvitorna syns, vilket indikerar rädsla. På bilderna ses grisar som kämpar emot, och de försöker ofta resa sig efter att de fallit omkull. Enligt forskarna som studerat koldioxidbedövning är de beteenden som grisarna visar upp tecken på att grisarnas överlevnadsinstinkt är triggad till max och att de kämpar för sina liv.

Bedövningsmetoden orsakar grisarna upp till en minuts smärta och lidande. Koldioxid gör ont att andas in och ger svåra kvävningskänslor, vilket leder till att grisarna upplever ångest under sina sista minuter i livet.

Det råder ingen tvekan om att koldioxidbedövning orsakar stort lidande. Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) rekommenderade redan 2004 att det tas fram alternativ till koldioxidbedövning. Ändå är bedövning med koldioxid den vanliga metoden på de stora slakterierna.

Under 2016 slaktades omkring 2,5 miljoner grisar i Sverige. Just koldioxid används för att den är billig och för att det går snabbare att använda gruppbedövning med gas än individuell bedövning med el eller bultpistol. Det är de stora flödena vid de stora slakterierna som lett till att koldioxid används. Det är också en fördel att bedöva grisar i grupp, som vid gasbedövning, eftersom grisar är flockdjur.

Ur ett djurskyddsperspektiv är nackdelarna med just gasen koldioxid både välkända och mycket allvarliga. Det går att ersätta koldioxidbedövningen med bättre bedövningsmetoder, men det kräver vilja och att frågan prioriteras. En viktig början skulle vara att införa ett slutdatum för när koldioxidbedövningen inte får användas längre.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att sätta ett slutdatum och fasa ut koldioxidbedövning vid slakt av grisar?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:500 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)



N2017

/07647/DL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:500 av Jens Holm (V)
Koldioxidbedövning vid slakt av grisar

Jens Holm har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att sätta ett slutdatum och fasa ut koldioxidbedövning vid slakt av grisar.

Enligt djurskyddslagen (1988:534) ska djur skonas från onödigt obehag och lidande under slakt, liksom under hela djurets liv. Både branschen och myndigheterna jobbar aktivt för ett upprätthålla ett gott djurskydd för våra djur i hela kedjan, vilket självklart också innefattar tidpunkten för slakt.

De bedövningsmetoder som används på våra slakterier är lagstiftade på EU-nivå. Personal på slakterierna som hanterar djur under bedövning och avblodning har genomfört en godkänd utbildning om slakt och avlivning samt har ett kompetensbevis utfärdat av Statens jordbruksverk. Officiella veterinärer på slakterierna kontrollerar att djur hanteras i enlighet med djurskyddslagstiftningen från det att de ankommer till slakteriet fram till avblodning.

Statens jordbruksverk har som ansvarig myndighet ansvar för att följa effekterna av olika bedövningsmetoder. Regeringen anser att det är viktigt att föreskrifter baseras på aktuell vetenskaplig forskning om djurens välfärd och har därför gett SLU i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd. Genom rådet säkerställer vi att Statens jordbruksverk som en viktig del i bland annat föreskriftsarbete får tillgång till uppdaterade vetenskapliga rön.

Jag har förtroende för att branschen och myndigheterna upprätthåller en god djurvälfärd enligt den rådande lagstiftning vi har på området.

Stockholm den 2 januari 2018

Sven-Erik Bucht

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.