Jordförvärvslagstiftningen
Skriftlig fråga 2016/17:1440 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-18
- Överlämnad
- 2017-05-19
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
- Besvarad
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
I samband med behandlingen av betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (2016/17:MJU23) har riksdagens miljö- och jordbruksutskott uppmärksammats på att en översyn av jordförvärvslagstiftningen bereds inom Regeringskansliet.
Jordförvärvslagen från 1979 har ändrats flera gånger sedan den infördes och är den lag som reglerar förvärv av lantbruksegendomar som är taxerade som lantbruksenheter. Lagen har två huvudsyften: att gynna sysselsättning och boende i glesbygder samt att värna balansen i markinnehav mellan fysiska och juridiska personer.
Förändringar i lagen bör mot bakgrund av detta inte göras lättsamt eller förhastat. Mer än halva Sveriges yta – från Norrlands inland till Stockholms skärgårdsöar – räknas i jordförvärvslagen som glesbygd. Alltför vidlyftiga förändringar kan få långtgående konsekvenser.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vad är utgångspunkten för översynen av jordförvärvslagen, och när kan regeringen förväntas lägga ett förslag till ny lagstiftning på riksdagens bord?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1440 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2017/ 03692/ /JM | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1440 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Jordförvärvslagstiftningen
Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig vad utgångspunkten är för översynen av jordförvärvslagen, och när regeringen kan förväntas lägga ett förslag till ny lagstiftning på riksdagens bord.
Svenskt jordbruk har stor potential att bidra till jobb och hållbar tillväxt på svenska landsbygder. Det är en av de viktigaste utgångspunkterna i Sveriges första livsmedelsstrategi som lades på riksdagens bord den 30 januari 2017. När nu regeringen går från ord till handling, tar vi oss an de olika utmaningarna som finns för svenskt jordbruk och hela den svenska livsmedelskedjan. Ett exempel rör frågan om lagstiftningens roll för strukturutvecklingen av svenskt jordbruk.
Konkurrenskraftsutredningen gjorde bedömningen att jordförvärvslagen i dess nuvarande utformning, har en hämmande inverkan på konkurrenskraften i svenskt jordbruk genom att försvåra extern kapitalförsörjning. Dagens jordförvärvslag antogs 1979 och stiftades utifrån den tidens rådande omständigheter. Idag driver många lantbrukare företag som är betydligt större än då och enligt Konkurrenskraftsutredningen finns det tecken på att nuvarande lagstiftning om jordförvärv och arrende hämmar företagsutvecklingen på svenska landsbygder.
Detta behöver regeringen undersöka ytterligare och inhämta mer kunskap om. Regeringen avser att genomföra ett brett analysuppdrag om jordförvärvslagen som omfattar såväl skogsbruk som jordbruk. Syftet är att studera lagens effekter, såväl positiva som negativa för företagsutveckling inom de gröna näringarna. Vi vill också studera hur nuvarande lag påverkar aktivt brukande av jorden, sysselsättning och bosättning på landsbygden. I det här uppdraget kommer inte ingå att lämna lagstiftningsförslag.
Först efter denna noggranna analys kommer regeringen ta ställning till om och på vilket sätt specifika lagstiftningsförändringar bör utredas.
Det är viktigt för mig att tydliggöra att regeringen inte tar lätt på förändringar av lagstiftningen om jordförvärv och arrende. Det finns många olika värden och faktorer som vi måste ta hänsyn till. Att ta fram kunskap om lagens effekter är en viktig grund för såväl näringen som ansvariga politiker för en framåtsyftande dialog.
Stockholm den 31 maj 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.