Jordbruksverkets administration av EU-stöd
Skriftlig fråga 1999/2000:593 av Svensson, Per-Olof (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-22
- Besvarad
- 2000-03-01
- Anmäld
- 2000-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga 1999/2000:593
av Per-Olof Svensson (s) till jordbruksminister Margareta Winberg om Jordbruksverkets administration av EU-stödEnligt uppgifter i medier är länsstyrelserna bl.a. i Gävleborgs, Skåne och Östergötlands län bekymrade över Jordbruksverkets byråkratiska administration över EU-stöd. Verket anses vara petigt och oresonligt i sin handläggning. Många länsstyrelser är hårt arbetsbelastade och byråkratin kan leda till att man blir tvungen att välja bort de lagstadgade uppgifter som de är skyldiga att utföra.
Det förekommer även uppgifter om att chefstjänstemän på länsstyrelserna hoppar av på grund av att byråkratin är så omfattande att man inte hinner med sitt egentliga arbete. Man blir helt enkelt totalt utbränd.
När landshövdingarna träffas är det just jordbruksbyråkratin som diskuteras och ifrågasättas mest, säger t.ex. den skånske landshövdingen Bengt Holgersson.
Det förefaller som om det inte är EU-byråkratin i sig som är mest besvärande, utan snarare den tunga byråkrati som skapats av det svenska Jordbruksverket.
Vad avser jordbruksministern att göra för att minska byråkratin kring jordbruksadministrationen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:593 besvarad av
den 1 mars
Svar på fråga 1999/2000:593 om Jordbruksverkets administration av EU-stöd
Jordbruksminister Margareta Winberg
Per-Olof Svensson har frågat mig vad jag avser göra för att minska byråkratin kring jordbruksadministrationen.
Statens jordbruksverk är ansvarigt för utbetalningen av jordbrukarstöden i Sverige. Verket har även ansvaret för att se till att rätt ersättning når rätt mottagare, vilket åstadkoms genom att i samråd med länsstyrelserna utforma gemensamma rutiner för hanteringen av jordbrukarstöden. Detta arbete är nödvändigt för att säkerställa att de krav som EU ställer på den svenska administrationen uppfylls och att Sverige därigenom, i så stor utsträckning som det är möjligt, undviker att drabbas av ekonomiska sanktioner.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är i dag så omfattande, både budgetmässigt och i antalet stöd att en betungande administration är oundviklig. Detta är också en av anledningarna till att regeringen anser att reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken är nödvändiga. På kort sikt arbetar regeringen för att förenkla gemensamma regler och förordningar där detta är möjligt.
Alltsedan Sveriges medlemskap i EU har det, trots genomförda rationaliseringar inom administrationen, ställts allt högre krav på såväl Jordbruksverket som på länsstyrelserna genom det ökade antalet stöd. Detta har skett inte minst genom Sveriges omfattande miljö- och landsbygdsprogram som är en följd av Sveriges höga ambitioner på miljöområdet. Sammantaget har administrationen krävt alltmer resurser. Under senare år har man löst detta resursbehov genom att årligen besluta om att tilldela Statens jordbruksverk och länsstyrelserna särskilda medel utöver det ordinarie anslaget. Detta har dock varit en temporär lösning.
För att hitta en långsiktigt stabil lösning för jordbruksadministrationen, som samtidigt är kostnadseffektiv, har det inom Regeringskansliet därför tillsatts en särskild arbetsgrupp med uppdrag att lämna förslag till effektivisering och finansiering av administrationen på det jordbrukspolitiska området. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj år 2000.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.