jaktförordningen § 28
Skriftlig fråga 2002/03:669 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-03-14
- Anmäld
- 2003-03-14
- Besvarad
- 2003-03-19
- Svar anmält
- 2003-03-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:669
av Mikael Oscarsson (kd) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om jaktförordningen § 28Sedan beslutet om en "sammanhållen rovdjurspolitik" togs i riksdagen våren 2001 har mycket hänt, inte minst när det gäller antalet tamdjur som skadats eller dödats av varg. En rad angrepp framför allt i Värmland och Uppland har uppmärksammats under 2002. Med den ökning av antalet rovdjur vi har i dag kommer vi att få en ohållbar situation i vissa delar av landet. Av den anledningen anser jag att det är rimligt att ett visst antal djur tillåts skjutas i vargtäta områden, för att få en kontrollerad vargstam.
I dag finns en stor förtroendeklyfta mellan å ena sidan människor som bor i områden där rovdjur förekommer och å andra sidan myndigheter. Det finns alla skäl att lyssna på människor som lever i verkligheten med rovdjuren alldeles inpå knutarna. Det måste finnas acceptans för rovdjursförekomst ute i bygderna om lagstiftningsåtgärderna ska vara meningsfulla. En central del av rovdjurspolitiken måste vara människans möjlighet att skydda sin egendom vid rovdjursangrepp. Det är inte rimligt att det saknas möjlighet att utan myndighetsbeslut ingripa när ett tamdjur angrips av rovdjur. De regler som tidigare gällde för skyddsjakt på stora rovdjur bör därför införas omgående. Utformningen av 28 § i jaktförordningen (1987:905) måste förändras, förbättras och förtydligas.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att företa för att förbättra och förtydliga 28 § jaktförordningen?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:669 besvarad av
Svar på fråga 2002/03:669 om 28 § jaktförordningen
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Mikael Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förbättra och förtydliga 28 § jaktförordningen (1987:905).
I motsats till vad Mikael Oscarsson påstår saknas det inte möjlighet att ingripa när ett tamdjur angrips av rovdjur. Markinnehavare har nämligen enligt 5 § jaktlagen (1987:259) rätt att utan tillstånd vidta lämpliga åtgärder för att motverka skador av vilt. När det gäller att freda sina tamdjur mot rovdjursangrepp kan det exempelvis vara fråga om att skrämma rovdjuret i syfte att undvika angrepp. Rovdjuret får dock inte skadas eller dödas.
Enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) får vidare ägare eller vårdare av tamdjur i vissa fall döda björn, varg, järv eller lo utan tillstånd av myndighet. Detta får ske om rovdjuret angripit eller skadat tamdjur. Dessutom krävs att det finns skälig anledning att befara ett nytt angrepp och att rovdjuret dödas i omedelbar anslutning till angreppet.
Frågan om utformningen av 28 § jaktförordningen behandlades i samband med propositionen om sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57). Bakgrunden var att Rovdjursutredningen i betänkandet Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146) föreslog att 28 § jaktförordningen skulle ändras så att ägaren eller vårdaren av ett tamdjur får döda björn, varg, järv eller lo som är under direkt angrepp på tamdjuret. Det skulle således inte längre krävas att rovdjuret först angripit och skadat eller dödat ett tamdjur.
Regeringen gjorde emellertid i den nämnda propositionen den bedömningen, att det i varje fall för närvarande var mindre lämpligt att ändra förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen på det sätt utredningen föreslagit. Detta gällde inte minst järven som under de senaste åren minskat i antal på ett mycket oroande sätt. Vidare anfördes i propositionen att flera remissinstanser uttryckt farhågor för att en sådan ändring av förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § förordningen kommer att medföra stora svårigheter att bevisa om ett jaktbrott begåtts eller om det varit fråga om tillåten skyddsjakt. Regeringen ansåg att dessa farhågor framstod som berättigade.
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen för två år sedan tog ett flertal motioner upp frågan om ändring av 28 § jaktförordningen. Även riksdagen konstaterade emellertid att en ändring i enlighet med Rovdjursutredningens förslag skulle komma att innebära stora svårigheter när det gäller att bevisa om ett jaktbrott har begåtts eller om det varit fråga om tillåten skyddsjakt. Riksdagen fann det därför inte lämpligt att, i varje fall för närvarande, ändra förutsättningarna för skyddsjakt i enlighet med utredningens förslag (bet. 2000/01:MJU9). Så sent som för en vecka sedan avslog riksdagen dessutom på nytt ett flertal liknande motioner om en ändring av 28 § jaktförordningen (bet. 2002/03:MJU9).
Regeringen avslog så sent som för en månad sedan en framställning av LRF, Svenska Jägareförbundet och Svenska Samernas Riksförbund om en ändring av 28 § jaktförordningen i enlighet med Rovdjursutredningens förslag. Enligt regeringens uppfattning förelåg det inte heller då förutsättningar att ändra skyddsjaktsbestämmelsen.
Enligt min uppfattning föreligger inte heller nu förutsättningar att ändra 28 § jaktförordningen på det sätt Mikael Oscarsson önskar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.