Iranska regimkritiska flyktingar
Skriftlig fråga 2005/06:1777 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-06-09
- Anmäld
- 2006-06-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-06-16
- Svar anmält
- 2006-06-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 juni
Fråga 2005/06:1777 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Jan Eliasson (s)
Iranska regimkritiska flyktingar
Det är väl känt att den iranska arbetarrörelsen förföljs av den iranska regimen. Dess aktivister fängslas, torteras och mördas. Många tvingas fly hemlandet. Med fara för sitt liv har exempelvis Borhan Divanger, en mycket välkänd person inom den iranska arbetarrörelsen som inte bara varit fackligt aktiv utan också varit starkt engagerad i frågor rörande barns och kvinnors rättigheter, flytt.
Divanger har arbetat med att organisera bageriarbetarna i hemlandet men också förstamajfirandet 2004. I dag lever han i landsflykt med sin familj i Turkiet. Turkiet är ingalunda någon säker plats för en framträdande facklig aktivist och förkämpe för mänskliga rättigheter från Iran.
På senare tid har han förföljts och skuggats och hyser stark oro för att kidnappas av den iranska säkerhetstjänsten. Kidnappningar av oppositionella iranska flyktingar har inträffat tidigare i Turkiet. Man kan utan tvekan säga att människor med Divangers biografi hyser en välgrundad fruktan för att kidnappas och bortföras av den iranska säkerhetstjänsten.
Jag vill fråga utrikesminister Jan Eliasson:
Vad avser ministern att göra för att iranska regimkritiska flyktingar som befinner sig i Turkiet kan få en säkrare vistelse i något EU-land?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1777 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1777 om iranska regimkritiska flyktingar
Statsrådet Barbro Holmberg
Ulla Hoffmann har frågat utrikesministern om vilka åtgärder han avser att vidta för att iranska flyktingar som befinner sig i Turkiet kan få en säkrare vistelse i något EU-land. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Ulla Hoffmann refererar till ett enskilt ärende. Jag är förhindrad att uttala mig i enskilda ärenden men vill framhålla följande.
Turkiet har ratificerat 1951 års Genèvekonvention angående flyktingars rättsliga ställning, liksom 1967 års tilläggsprotokoll, men med en geografisk begränsning, vilket innebär att endast europeiska flyktingar kan få flyktingstatus och skydd i Turkiet. Icke-europeiska flyktingar ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i avvaktan på vidarebosättning i ett tredje land, vilket administreras med hjälp av FN:s flyktingkommissarie (UNHCR). Förra året inleddes EU-medlemskapsförhandlingar med Turkiet efter det att en lång rad reformer hade genomförts under de senaste åren. Vad gäller migration och asyl färdigställdes exempelvis i april 2005 en nationell handlingsplan. Syftet med planen är att anpassa lagstiftning och praktisk hantering så att den är i linje med EU:s regler på området, vilket bland annat inbegriper att upphäva den geografiska begränsningen i Genèvekonventionen. Jag har även vid besök i Turkiet i december 2005 understrukit för min turkiske ministerkollega att det är viktigt att denna begränsning upphävs.
Sverige är ett av ett fåtal länder som erbjuder vidarebosättning till Sverige för personer som inte kan erhålla skydd i första asyllandet eller saknar utsikter till en varaktig lösning på annat sätt och som av UNHCR föreslås för överföring till ett annat land. I samband med insatser för vidarebosättning måste prioriteringar göras. Sedan Turkiet fick status som EU-kandidatland har Sverige i dessa sammanhang prioriterat andra flyktinghärbärgerande länder och regioner. För att verka för uppbyggandet av ett humant och rättssäkert asyl- och mottagningssystem för flyktingar och andra skyddsbehövande ger Sverige stöd till IOM i Turkiet. Ytterligare ett exempel på hur Sverige verkar för att stärka den turkiska kapaciteten att hantera flyktingar, är det stöd som sektionen för turkiskt@svenskt samarbete vid generalkonsulatet i Istanbul ger till utbildning av gränspolis i frågor som rör mänskliga rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.