irakiska flyktingar i Jordanien

Skriftlig fråga 2001/02:408 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-12
Besvarad
2001-12-21
Anmäld
2002-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 december

Fråga 2001/02:408

av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Anna Lindh om irakiska flyktingar i Jordanien

Sedan Kuwaitkriget är 100 000-tals irakier på flykt. Av naturliga skäl har grannländer som Jordanien och Turkiet men även Syrien varit mottagare. Flyktingkatastrofen blev ett faktum redan 1991. Av kringliggande länder har egentlig humanitär hjälp endast lämnats i Iran och Turkiet. När norra Irak förklarades som FN:s skyddszon fick en del av flyktingarna möjlighet att återvända till skyddszonen. Detta rörde sig dock endast om de flyktingar som härstammade från norra Irak. För övriga, som gått vägen till Jordanien, har en katastrofal situation vuxit fram och enligt vissa uppskattningar befinner sig nu ca 200 000 irakiska flyktingar i Jordanien. De levnadsförhållanden som dessa flyktingar lever i är ofta katastrofala ur humanitär synvinkel, med många barn som far illa, med en utbredd prostitution och med andra trakasserier mot flyktingarna. Det är därför angeläget att vårt land agerar för åtgärder i området.

Vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta för att den ovan beskrivna flyktingkatastrofen ska kunna avvärjas?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:408 besvarad av

den 20 december

Svar på frågorna 2001/02:406 och 408 om irakiska flyktingar i Jordanien

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att förmå FN att ge irakiska flyktingar som vistas i Jordanien flyktingstatus. Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att avvärja en flyktingkatastrof i Jordanien.

Den irakiska flyktinggruppens storlek uppskattas till 170 000@200 000 människor. Det finns även 1,6 miljoner registrerade palestinska flyktingar i Jordanien, vars totala befolkning är ca 5 miljoner människor.

Det är uppenbart att många irakier i Jordanien lever under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Enligt de flesta bedömare i landet så ökar såväl brottslighet som prostitution i denna grupp. Det är också riktigt att människor i denna grupp lätt kan bli offer för samvetslösa människosmugglare. Att tala om en flyktingkatastrof i detta sammanhang @ i samma bemärkelse som vi sett i Kosovo, Afghanistan och delar av Afrika @ är dock missvisande.

Jordanien har inte skrivit under 1951 års flyktingkonvention, men ingick 1997 ett avtal med UNHCR, i vilket bl.a. principen om non-refoulement erkänns, dvs. en garanti för att inte skicka tillbaka flyktingar till länder där de riskerar förföljelse. Avtalet ger möjlighet till ett temporärt tillstånd för flyktingar att stanna i landet i väntan på vidarebosättning i tredje land. UNHCR:s strategi för arbetet i Jordanien är att stödja framväxten av ett nationellt regelverk för flyktingar med sikte på en anslutning av Jordanien till flyktingkonventionen. Sverige stöder UNHCR:s arbete globalt med 387 miljoner kronor i år och vi har förtroende för deras arbete i Jordanien. På sikt kommer detta att leda till en förbättrad status för de irakiska flyktingarna.

Sverige är även en av de största humanitära biståndsgivarna till Irak. Under de senaste åren har det bilaterala stödet uppgått till ca 50 miljoner kronor per år. Det svenska stödet för 2001 innebär en förskjutning av resurserna från norra Irak till de centrala och södra delarna. Fokus ligger fortfarande på vatten/sanitet och nutrition, dvs. på de mest omedelbara behoven och företrädesvis på organisationer som kan arbeta i hela landet.

Sverige deltar i ett internationellt samarbete för att stävja handeln med människor. Rikspolisstyrelsen har en nordisk polissambandsman stationerad på ambassaden i Amman. Denne arbetar bl.a. tillsammans med jordanska myndigheter för att hindra människosmugglare att sko sig på den utsatta grupp människor som irakierna i Jordanien utgör.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.