invandrarelever
Skriftlig fråga 1998/99:624 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-05-11
- Anmäld
- 1999-05-18
- Besvarad
- 1999-05-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 maj
Nästan hälften av invandrareleverna hoppar av sina gymnasiestudier. 43 % av de elever som antingen är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda i annat land fullföljer inte gymnasieskolan inom fyra år från det att de börjat. Det skriver Sydsvenska Dagbladet som tagit del av statistik från Skolverket. Undersökningar som gjorts vid gymnasieskolor i Malmö visar att omkring hälften av invandrareleverna har grava läs- och skrivsvårigheter när de börjar på gymnasiet. Skolverkets statistik visar siffror för elever som började på gymnasiet höstterminerna 1992, 1993 och 1994. Avhoppen för de tre startåren är 25, 35 respektive 43 %. Skolverkets generaldirektör Ulf P Lundgren ser problemet som väldigt allvarligt. Han tror inte att skolsystemet över huvud taget fungerar tillräckligt bra för elever med invandrarbakgrund.
Hur avser ministern agera så att skolsystemet bättre anpassas till invandrarelevers behov?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:624 besvarad av
- Statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 19 maj
Yvonne Ruwaida har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att skolsystemet bättre skall anpassas till invandrarelevers behov.
Elever är olika och har olika bakgrund. Den svenska skolan skall vara en skola för alla och ge samtliga barn och ungdomar likvärdiga möjligheter till personlig utveckling, arbete och deltagande i samhällslivet oberoende av elevernas bakgrund. I Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - samverkan, ansvar och utveckling (rskr. 1998/99:121) redovisar regeringen sin syn på vad som behöver göras i fråga om grund- och gymnasieskolans inre arbete på områden som t.ex. måluppfyllelse, värdegrund, internationalisering, språkutveckling och specialundervisning. Dessa områden har betydelse för hur väl skolan lyckas integrera elever med olika kulturell eller social bakgrund.
Frågeställaren pekar på att ca 43 % av eleverna med invandrarbakgrund år 1998 inte hade fullföljt sina gymnasiestudier inom fyra år. Det innebär inte att alla dessa elever har hoppat av gymnasieskolan i den meningen att de avbrutit studierna i förtid. Detta gäller för en mindre del. För de flesta handlar det i stället om att de inte deltagit i undervisningen i ett eller flera ämnen som ingår i studievägen. De har därmed inte uppfyllt de nya och skärpta kraven för att få ett slutbetyg som första gången gällde för de elever som lämnade gymnasieskolan våren 1997. Den ökning av antalet elever som år 1998 inte fått ett slutbetyg efter fyra år kan alltså till en del förklaras av regeländringar. Resultatet är ändå allvarligt och kräver åtgärder.
Statens skolverk har påvisat flera klara brister i fråga om undervisningen i svenska som andra språk. Språkutveckling är nyckeln till identitets- och kunskapsutveckling. Huvudansvaret för att komma till rätta med situationen ligger på kommunerna, men regeringen kommer under mandatperioden att prioritera språkutvecklingen och återkomma med förslag till insatser för att stödja kommunerna och lärarna.
Regeringen har tidigare inom ramen för den s.k. storstadssatsningen för år 1999 anslagit totalt 150 miljoner kronor för åren 1999-2002 för språkutvecklingsinsatser i skolan. Regeringen kommer att avsätta medel för kompetensutveckling av lärare i skolor med elever med ett stort antal nationaliteter och andra språk än svenska.
Regeringen har också ändrat gymnasieförordningen så att elever på ett individuellt program från hösten 1999 kommer att kunna läsa ämnen enligt grundskolans kursplaner samtidigt med kurser från gymnasieskolans nationella program. Det innebär att det nu finns en tydlig väg för elever som under den obligatoriska skoltiden inte hunnit inhämta samtliga grundskolans mål, att komplettera sina kunskaper inom ramen för det individuella programmet. De kan därefter fullfölja studierna på ett nationellt program. Detta är en viktig möjlighet för bl.a. elever som kommit till Sverige i tonåren och endast vistats en kortare tid i landet.
Skolverket fick i regleringsbrev för år 1999 i uppdrag att under en treårsperiod särskilt följa vilka konsekvenser de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan har fått. Skolverket har också i uppdrag att följa elevströmmarna till och från samt inom gymnasieskolan. Verket skall ägna uppmärksamhet åt i vilken utsträckning elever som går vidare till ett individuellt program klarar av att fullfölja studier på ett nationellt eller specialutformat program inom tre, fyra och fem år.
Skolverket har genom åren givit ut ett stort antal olika stödmaterial vad gäller undervisning av tvåspråkiga elever. T.ex. utgav verket nyligen referensmaterialet Att undervisa elever med Svenska som andraspråk.
Jag kommer att noga följa utvecklingen i gymnasieskolan för att se vilka ytterligare intitiativ som behöver tas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.