Importförbud av jakttroféer
Skriftlig fråga 2020/21:2600 av Elin Segerlind (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-21
- Överlämnad
- 2021-04-21
- Anmäld
- 2021-04-22
- Svarsdatum
- 2021-04-28
- Sista svarsdatum
- 2021-04-28
- Besvarad
- 2021-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Så gott som alla jägare i Sydafrika, 99 procent, är utländska jägare. Många gånger sker jakten på djur som avlats fram för att just skjutas och hamna på någons vägg som en trofé. Ett lejon kan till exempel sövas för att transporteras till ett område där det sedan jagas i en jaktpark. Enligt den granskning som nyligen gjordes av Expressen är det just den här typen av jakt som flera av de 82 svenska troféjägarna ägnat sig åt.
Troféjakt sker också på utrotningshotade djur. I dag är omkring 200 000 lejon kvar i det vilda, och den afrikanska elefanten har minskat med 96 procent de senaste 100 åren. Förlusten av arter runt om i världen är nu också välkänd; enligt WWF:s Living Planet Report 2020 har bestånden av vilda ryggradsdjur minskat med 68 procent sedan 1970. I dag står också de vilda däggdjuren för bara 4 procent av biomassan på land, en drastisk minskning.
När det gäller troféerna som jägarna velat ha med hem till Sverige visar Expressens genomgång av ansökningarna till Jordbruksverket att det handlar om lejon, leoparder och elefanter bland många andra djur. Djur som många gånger är under stor press.
Att sätta ett pris på ett lejon på det här sättet och sedan låta rika människor från världen över komma och jaga är ett beteende bäst förpassat till historieböckerna. Sverige kan inte förbjuda troféjakten som sådan, men flera länder har helt eller delvis stoppat importen av troféer. Sverige är dock inte ett av de länder som helt stoppat importen. För att skydda de hotade arterna har världens länder kommit överens om att begränsa handeln i Cites (Convention on international Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora). Importen av jakttroféer till Sverige styrs av EU:s gemensamma lagstiftning och varierar över åren avseende vilka jakttroféer som tillåts importeras.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Avser statsrådet att verka för att Sverige ska kunna införa permanent importförbud av jakttroféer?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2600 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:2600 av Elin Segerlind (V)
Importförbud av jakttroféer
Elin Segerlind har frågat landsbygdsministern om statsrådet avser att verka för att Sverige ska kunna införa permanent importförbud av jakttroféer. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sverige verkar inom flera miljökonventioner för att länder ska öka sin förmåga att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotningshotade arter på ett sätt som bygger på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs. För handel med arter som hotas av att de är föremål för internationell handel finns det en internationell överenskommelse kallad Cites-konventionen, dvs. konventionen för reglering av internationell handel med vissa utrotningshotade vilda djur och växter (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora). Grundpelarna i konventionen bygger på att handeln ska vara hållbar, laglig och spårbar. Inom EU finns också ytterligare regelverk för att hindra handel som inte är hållbar. EU:s förordning 338/97, som är direkt tillämplig i Sverige och genomför Cites-konventionen inom EU, innehåller en omfattande reglering av handeln med vilda djur och växter.
Flera av de arter som Elin Segerlind nämner är listade under Cites-konventionen, dvs. det finns regler för om de får handlas med eller inte, samt – för vissa – hur stort antal djur per land som får skjutas och ingå i internationell handel. Kvoterna fastställs utifrån vetenskapliga grunder och bygger också på att exportlandet har en fungerande viltförvaltning. Sekretariatet för Cites övervakar att kvoterna följs och det sker en årlig rapportering från både export- och importlandet. Om det finns risk för att ett uttag hotar artens överlevnad får ingen troféjakt ske. Beslut om vilka regler som ska gälla tas gemensamt av alla 183 länder som har anslutit sig till konventionen.
För vissa arter som är upptagna i konventionens bilagor och som jagas i andra länder, krävs det för import till Sverige ett tillstånd från Statens jordbruksverk. Innan tillstånd kan utfärdas gör Naturvårdsverket en analys av hur ett uttag i populationen påverkar artens status i det aktuella landet. Om analysen visar att ett uttag påverkar artens status på ett negativt sätt, utfärdar Jordbruksverket inte ett importtillstånd. Det får inte ske en import av djur som införskaffats på ett illegalt sätt, t ex illegal jakt. Inom EU upprättas dessutom löpande en förteckning över de art- och landkombinationer där analysen måste göras särskilt noga eller där import är förbjuden på grund av att arten har en dålig bevarandestatus. Det finns alltså, förutom landets egen viltförvaltning, ett regelverk som styr att uttaget via jakt och en vidare handel inte ska riskera att äventyra dessa arters överlevnad. Stora problem för många arters överlevnad är dock inte kopplade till jakt utan till habitatförluster.
Jag är medveten om att vissa EU-länder har stoppat import av djur som är skjutna under troféjakt. Men att införa sådana striktare nationella regler undergräver Cites-konventionens regler. Efterlevnaden av internationella konventioner är dock en viktig fråga för Sverige och jag kommer att följa utvecklingen och uppföljningen av förslag kring troféjakt inför nästa partsmöte med Cites som är planerat till 2022.
Stockholm den 28 april 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.