Hot och våld mot djurägare
Skriftlig fråga 2018/19:87 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-31
- Överlämnad
- 2019-01-31
- Anmäld
- 2019-02-01
- Svarsdatum
- 2019-02-06
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
- Besvarad
- 2019-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Den oacceptabla situationen med hot och våld mot djurägande lantbrukare fortsätter. I juni 2018 ställde jag en fråga (2017/18:1525) till justitieminister Morgan Johansson. Han instämde i problembilden samtidigt som han berättade om de åtgärder som regeringen hade vidtagit för att förändra lagstiftningen och för att ge ökade resurser till polisen. Då frågor om situationen ställdes vid riksdagens frågestund ett halvår senare den 24 januari 2019 upprepade samme minister det ovan nämnda. Men uppenbarligen räcker inte dessa åtgärder. Trakasserierna mot lantbrukare fortsätter, och mer behöver göras för att situationen med militanta djurrättsaktivister ska kunna stävjas.
De djurbönder jag har talat med menar att polisen inte arbetar systematiskt med hot som riktas mot dem och deras familjer, eftersom det saknas statistik på omfattningen av hot. De vill därför att förekomsten av militant djurrättsaktivism ska få en särskild brottskod. Någon sådan har hittills inte funnits, men för att man ska kunna göra en tydlig analys av omfattningen och förekomsten av djurrättsaktivism och av brottslighetens utveckling krävs statistik. Därför hade det varit till stor hjälp om Brottsförebyggande rådet hade infört detta.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mikael Damberg:
Vilka ytterligare åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att skapa en tryggare situation för utsatta djurbönder, och är statsrådet beredd att föreslå att Brå inrättar en särskild kodning för denna typ av brott?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:87 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2018/19:87 av Betty Malmberg (M)
Hot och våld mot djurägare
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder som jag är beredd att vidta för att skapa en tryggare situation för utsatta djurbönder. Vidare frågar Betty Malmberg om jag är beredd att föreslå att Brå inrättar en särskild kodning för denna typ av brott.
Låt mig inledningsvis understryka att vi inte kan acceptera att någon för att uppnå politiska syften förstör eller stjäl någon annans egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Detta har ingen plats i en demokrati och vi kan inte tolerera det i vårt samhälle. De som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare utför.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser. Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för ofredande, hot, skadegörelse eller andra brottsliga handlingar.
Regeringen har lagt ett antal förslag till ny lagstiftning som är relevanta i detta sammanhang. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bl.a. jordbruksverksamhet nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd. Den 1 juli 2017 höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Dessutom är den förra och nuvarande regeringens satsningar på Polismyndigheten centrala. En effektiv brottsbekämpning kräver resurser och satsningen måste förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl storstad som glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till myndighetsledningen att besluta om.
Införandet av nya brottskoder görs inte av regeringen, utan hanteras av Brottsförebyggande rådet (Brå). Brottskoderna ses över årligen i samråd med rättsväsendets myndigheter.
Systemet med brottskoder är idag utformat så att det inte är möjligt att införa enbart en brottskod för brott som utförs av djurrättsaktivister, utan det skulle kräva en stor mängd brottskoder. Däremot är det viktigt att en polisanmälan är så tydlig och detaljerad som möjligt kring omständigheterna för brottet för att öka sökbarheten bland polisanmälningarna.
Jag har talat med Polismyndigheten om denna typ av brottslighet och fått information om hur myndigheten arbetar. Jag vet att Polismyndigheten tar problematiken på allvar och att myndigheten samarbetar med Säkerhetspolisen. Jag har förtroende för myndigheternas arbete på området och kommer följa utvecklingen noga. Jag avser också att ha en fortsatt dialog med LRF och andra berörda aktörer.
Stockholm den 6 februari 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.