Hot mot kvinnojourer
Skriftlig fråga 2015/16:1417 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-06-29
- Överlämnad
- 2016-06-30
- Sista svarsdatum
- 2016-07-14
- Svarsdatum
- 2016-07-21
- Anmäld
- 2016-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Det är inte enbart enskilda kvinnor som utsätts för hot utan också kvinnojourer. Hoten kan handla om uthängningar på sociala medier, förföljelse, försändelser till bostadsadressen samt anonyma telefonsamtal. Såväl skyddssökande som personal utsätts för våld. Kvinnojouren i Södertälje tvingades stänga sitt skyddade boende efter att det blivit attackerat.
Attacken i Södertälje är ett extremt exempel, men hot, hat och våldshandlingar riktade mot kvinnojourerna i Sverige är inget ovanligt. Enligt en enkät från Unizon har nära en av tre kvinnojourer utsatts för hot eller våld under perioden januari 2015 till maj 2016. De mest utsatta jourerna rapporterar upp till tio händelser under perioden.
Kvinnojourerna försöker ofta tackla problemen med olaga hot på egen hand; exempelvis har en av tre kvinnojourer genomfört säkerhetskurser för sina medarbetare och utarbetat lokala krisplaner.
Det är enligt kvinnojourerna ovanligt att hoten och våldet riktat mot dem leder till konsekvenser för förövarna i form av åtal och fällande domar. Enligt Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige finns ingen klar bild över hur vanligt det är med hot mot kvinnojourer; de vet endast att våld förekommer.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur agerar ministern för att öka säkerheten vid landets kvinnojourer?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1417 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2016/04998/POL | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1417 av Margareta Cederfelt (M) Hot mot kvinnojourer
Margareta Cederfelt har frågat justitie- och migrationsministern hur han agerar för att öka säkerheten vid landets kvinnojourer. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Att minska brottsligheten och öka människors trygghet är målet för regeringens kriminalpolitik.
Mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar våldsutsatta kvinnor och barn stort fysiskt och psykiskt lidande. Att detta våld ska upphöra är ett viktigt jämställdhetspolitiskt mål för regeringens arbete. Under hösten 2016 har regeringen för avsikt att presentera en tioårig nationell strategi för det fortsatta arbetet på området.
De ideella kvinnojourerna utför ett betydelsefullt arbete med att ge stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och barn. År 2015 förstärkte regeringen stödet till kvinnojourerna med sammanlagt 25 miljoner kronor och mellan 2016 och 2019 förstärks stödet med 100 miljoner kronor per år. Regeringen har således vidtagit och avser att vidta ett flertal åtgärder mot problematiken kring mäns våld mot kvinnor.
Det är naturligtvis också viktigt att jourerna kan bedriva sin verksamhet utan att utsättas för hot och våldshandlingar. Det krävs att jourerna har ett väl upparbetat samarbete med polisen och att det finns rutiner för hur personalen ska agera vid hot och våld. Jag utgår från att polisen gör sitt yttersta för att utreda och beivra hot och våld mot personal och boende vid landets kvinnojourer.
Stockholm den 21 juli 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.