Högre utbildning för elever med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2015/16:177 av Hans Hoff (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-22
- Överlämnad
- 2015-10-22
- Anmäld
- 2015-11-03
- Svarsdatum
- 2015-11-04
- Sista svarsdatum
- 2015-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
För att få behörighet till studier på högskola behöver man godkänt i alla kärnämnen under gymnasieutbildningen. En elev som har högsta betyg i alla ämnen men inte i idrott och hälsa får inte läsa vidare på högskola. Detta innebär att en elev som på grund av allvarliga sjukdomstillstånd där läkare intygar att eleven inte kan delta på grund av medicinska skäl eller funktionsnedsättning i praktiken ej ges möjlighet till högskoleutbildning. Detta anser jag vara helt orimligt. I nuläget kan varken rektor eller Skolverket göra undantag i dessa situationer. Min fråga är:
Tycker utbildningsminister Gustav Fridolin att detta är en rimlig ordning och föranleder det anförda något initiativ från ministerns sida?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:177 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/05113/GV | ||
Utbildningsdepartementet |
Gymnasie- och kunskapslyftsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:177 av Hans Hoff (S) Högre utbildning för elever med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning
Hans Hoff har frågat utbildningsministern Gustav Fridolin om han tycker att det är rimligt att en elev som inte har godkänt i idrott och hälsa på grund av allvarliga sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning i praktiken inte ges möjlighet till högskoleutbildning och om det föranleder något initiativ från hans sida.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven i gymnasieskolan. En elev med rörelsehinder kan till exempel vara oförmögen att hantera vissa redskap och viss teknisk utrustning på ett funktionellt sätt. I skollagen (2010:800) finns det därför en bestämmelse som innebär att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven i gymnasieskolan om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
För grundläggande behörighet till högskolan krävs i första hand att den sökande har en högskoleförberedande gymnasieexamen. För en sådan examen krävs att eleven har fått betyg som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng från ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan och att eleven har godkända betyg, det vill säga lägst betyget E, på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng och gymnasiearbetet. Den sökande är också behörig om han eller hon har en högskoleförberedande examen från kommunal vuxenutbildning (komvux) eller en yrkesexamen från gymnasieskolan eller komvux samt godkända betyg i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan.
Det innebär att det finns utrymme för en elev i gymnasieskolan att ha betyget F, det vill säga icke godkänt betyg, på kurser som omfattar 250 poäng. Där kan den gymnasiegemensamma kursen i idrott och hälsa ingå.
Till många högskoleutbildningar antas alla behöriga sökande och något urval behöver över huvud taget inte göras. Vid betygsurval räknas jämförelsetalet på det fullständiga programmet i gymnasieskolan, vilket innebär att betygen i alla ämnen finns med. Det är också möjligt att vid urval konkurrera med resultatet på högskoleprovet. När det gäller en viss andel av platserna får den aktuella högskolan besluta om urvalsgrund. Det finns således flera vägar in i högskolan där betygen inte har en avgörande betydelse.
Stockholm den 28 oktober 2015
Aida Hadzialic
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.