Hemligstämpling av svenska valresultat

Skriftlig fråga 2019/20:617 av Tina Acketoft (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-10
Överlämnad
2019-12-11
Anmäld
2019-12-12
Svarsdatum
2019-12-18
Sista svarsdatum
2019-12-18
Besvarad
2019-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Högsta förvaltningsdomstolen har den 6 december beslutat att inte meddela prövningstillstånd i frågan om att lämna ut personvalsresultaten för valet till Europaparlamentet 1999. Därmed står det klart att Statistiska centralbyrån inte kommer att lämna ut uppgifter om antalet personröster på ledande kandidater i detta allmänna val.

Bakgrunden är att Statistiska centralbyrån (SCB) är arkivmyndighet för valresultat före Valmyndighetens inrättande. Enligt 24 kap. 8 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som bedriver framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. SCB är en sådan statistikmyndighet och gör bedömningen att antalet personröster på en kandidat i ett allmänt val är en uppgift som kan hänföras till den enskilde. Eftersom den så kallade statistiksekretessen som huvudregel är absolut har SCB avslagit begäran om att få ta del av personvalsresultatet i det allmänna valet 1999.

Detta har nu prövats i samtliga rättsliga instanser. Därmed kan det dröja till år 2069, det vill säga 70 år efter valet, innan sekretessen för valresultatet slutligen hävs.

Det finns all anledning att se allvarligt på det inträffade. Det skadar tilltron till det demokratiska systemet att den rådande rättsordningen innebär att en del av valresultatet blir oåtkomligt i efterhand. Personvalet är en integrerad del av det svenska valsystemet, och det måste vara möjligt att få ta del av uppgifter om hur många röster som gavs och på vilka kandidater.

Kort sagt: Det är den enskildes valhandling som ska vara hemlig, inte valresultatet.

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att resultaten i allmänna val även i efterhand ska vara åtkomliga för journalister och allmänhet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:617 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2019/04169/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:617 av Tina Acketoft (L)
Hemligstämpling av svenska valresultat

Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att säkerställa att resultaten i allmänna val även i efterhand ska vara åtkomliga för journalister och allmänhet.

Ett grundläggande krav i den svenska demokratin är att allmänna val ska vara hemliga. Det innebär att väljaren inte ska vara tvungen att visa eller tala om hur han eller hon har röstat. Det ska inte heller vara möjligt att i efterhand ta reda på hur någon har röstat.

Däremot ska givetvis resultaten i allmänna val vara offentliga. Så är det nu och så har det varit även tidigare.

I det nu aktuella ärendet har SCB och domstolarna bedömt att uppgifter om personkryss vid EU-valet 1999 på grund av statistiksekretess inte kan lämnas ut från SCB. Uppgifter om valresultat är dock offentliga och tillgängliga för var och en hos den myndighet som ansvarar för allmänna val. Vid den aktuella tiden var Riksskatteverket valmyndighet för allmänna val. Allmänna handlingar med uppgifter om valresultat från den tiden finns i Skatteverkets arkiv och ska – i fråga om äldre handlingar – finnas hos Riksarkivet.

Jag är alltså helt enig med Tina Acketoft att det är den enskildes valhandling som ska vara hemlig, inte valresultatet.

Stockholm den 17 december 2019

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.