handling och konsekvens i kriminalvården
Skriftlig fråga 2004/05:1030 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2005-02-25
- Besvarad
- 2005-03-11
- Svar anmält
- 2005-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga 2004/05:1030
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om handling och konsekvens i kriminalvårdenVerksamheten på anstalterna kan läggas upp på ett sådant sätt att den intagnes inställning till arbete, behandling och utbildning påverkar tillgången till olika förmåner under verkställigheten. Det finns anstalter som klart lägger fast att den som deltar i arbete, behandling och utbildning får tillgång till tv, dörrar på garderoberna, fullt kioskutbud, gymträning och andra fritidsaktiviteter. Detta är positivt och hjälper till med rehabiliteringen eftersom det framgår att livets hårda lagar även gäller på anstalten genom att förmåner i huvudsak följer av vilka insatser man själv gör.
Dessvärre kan man konstatera att regeringen själv inte valt att på något avgörande sätt styra kriminalvården till att uppmuntra denna typ av så kallade positiva förstärkningar. På de flesta anstalter måste man i stället konstatera att det faktiskt inte gör någon större skillnad för den som bidrar till sin egen rehabilitering eller inte.
Avser justitieministern att ta några initiativ för att se till att fler anstalter ska arbeta med uppmuntran och positiva förstärkningar som en följd av att den intagne medverkar i sin egen rehabilitering?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1030 besvarad av
den 11 mars
Svar på fråga 2004/05:1030 om handling och konsekvens i kriminalvården
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att se till att fler anstalter ska arbeta med uppmuntran och positiva förstärkningar som en följd av att den intagne medverkat i sin egen rehabilitering.
Inledningsvis kan jag konstatera att det är glädjande att Johan Pehrson efterfrågar något som under en längre tid funnits på regeringens agenda. Redan 2002, vid tillsättandet av den parlamentariska utredning som ska lämna förslag till en helt ny kriminalvårdslag, Kriminalvårdskommittén, var regeringens utgångspunkt just denna, att framtidens kriminalvård ska vara betydligt mer individualiserad än dagens. Villkoren under verkställigheten och kanske till och med verkställighetens längd ska påverkas av om den intagne aktivt arbetar för sin återanpassning. Grundläggande för det återfallsförebyggande arbetet bör vara att individens egen motivation till förändring tas till vara, framför allt genom att positiv utveckling förstärks och uppmuntras. Kriminalvårdskommittén, som efter tilläggsdirektiv, getts möjlighet att lämna förslag som tar sikte på tidpunkten för villkorlig frigivning ska lämna sitt förslag senast den 1 juni 2005.
Jag är övertygad om att det förslag Kriminalvårdskommittén inom kort överlämnar till regeringen kommer att utgöra grunden för just en sådan ny modern kriminalvårdslag som kan svara mot kraven på en effektivt och humant bedriven kriminalvård där individen står i centrum och där dennes egen motivation till förändring tas till vara och förstärks.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.